Att vakna med en täppt näsa är ett vanligt besvär som kan ha flera olika orsaker. Här går vi igenom de vanligaste faktorerna bakom morgontida nästäppa – och vad de innebär.
Allergi mot pollen, kvalster, djurhår eller mögel kan orsaka inflammation och svullnad i näsans slemhinnor, vilket leder till täppthet. Besvären kan vara säsongsbetonade eller pågå året runt, beroende på vilket ämne som utlöser reaktionen.
Virusinfektioner, som förkylning eller influensa, ger inflammation och ökad slembildning i näsan. Bakteriella infektioner, exempelvis bihåleinflammation, kan också orsaka täppt näsa tillsammans med andra symtom som tryck och värk i ansiktet.
Låg luftfuktighet, särskilt under vinterhalvåret när uppvärmningen är igång, torkar ut näsans slemhinnor. Detta irriterar slemhinnorna och kan leda till både ökad slembildning och en känsla av täppt näsa.
En avvikelse i nässkiljeväggen, alltså brosket och benet som delar näshålan i två delar, kan blockera eller förträngga ena eller båda näsborarna och orsaka kronisk nästäppa.
Näspolyper är små, godartade växtligheter som kan bildas i näshålans slemhinna. De hindrar luftflödet och ger täppthet, och hänger ofta samman med allergi eller långvarig inflammation.
Hormonella variationer, till exempel under graviditet eller vid hormonella obalanser, kan påverka blodkärlen i näsan och leda till ökad svullnad samt täppthet.
Vissa läkemedel, som avsvällande nässprayer, kan ge så kallad reboundeffekt vid överdriven eller långvarig användning. Näsans blodkärl blir då beroende av preparatet för att hållas öppna, vilket gör att täppan blir värre när effekten klingar av.
Att sova på rygg kan öka blodtillflödet till huvudet och förvärra nästäppan, särskilt hos personer som är benägna att få täppt näsa eller har underliggande tillstånd som sömnapné.
Om nästäppan är ihållande, återkommer varje morgon eller påverkar din vardag i betydande grad är det klokt att kontakta vården för en korrekt diagnos och lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online