Fästinglarver – ofta kallade "seed ticks" – är fästingens första utvecklingsstadium. De är betydligt mindre än vuxna fästingar och har sex ben i stället för åtta. Precis som fullvuxna fästingar fäster de sig i människor för att suga blod, och de kan överföra sjukdomar till sin värd. Sjukdomar som sprids via fästingbett måste alltid behandlas med antibiotika.
Om du upptäcker en fästinglarv som fastnat i din hud behöver du inte genast anta att du har blivit smittad. De flesta fästinglarver bär inte på några sjukdomar, och de som gör det brukar behöva sitta i upp till fyra timmar innan smittan överförs till värden. I regel räcker det alltså helt enkelt med att ta bort larven – ytterligare behandling behövs normalt inte.
Det enklaste sättet att ta bort en fästinglarv är att täcka det hudområde där den sitter fast med ett stycke maskeringstejp. Larven fastnar i tejpen och följer med när du försiktigt drar bort tejpen från huden. Ibland har larven dock ett så fast grepp att tejpen inte räcker till. Då kan du i stället använda schampo mot kropps löss, vilket effektivt tar bort fästinglarver.
Använd aldrig pincett för att ta bort en fästinglarv på samma sätt som vid en vuxen fästing. Larven är för liten, och risken är stor att du klämmer sönder den och pressar in delar av den i huden. Samma problem uppstår om du försöker ta bort den med fingernaglarna. Undvik också öppen låga eller olika krämer – sådana metoder gör oftast bara larven ännu svårare att få bort.
Du behöver inte kontakta läkare för varje fästingbett, eftersom de flesta bett inte orsakar någon nämnvärd skada. Det är dock viktigt att hålla koll på din hälsa efter ett bett. Om hälsoproblem uppstår under de följande två månaderna bör du kontakta en läkare. Var särskilt uppmärksam på feber, muskelvärk och utslag. Utslag kan uppträda på själva bettstället, men ibland även på andra ställen på kroppen. Beskriv dina symptom för läkaren och berätta att du blivit biten av en fästinglarv. Läkaren bedömer sedan om du behöver boka en tid för undersökning.
Om du har smittats av fästinglarven rör det sig oftast om Rocky Mountain-fläckfeber, borrelia (Lyme disease) eller tularemi. Alla tre sjukdomarna behandlas med antibiotika, och din läkare hjälper dig att välja rätt preparat. Antibiotikabehandlingen fungerar bäst om den påbörjas snart efter att sjukdomen har upptäckts, så ring därför läkaren så fort du misstänker att du har blivit smittad. Behandlas sjukdomarna i tid kan de oftast botas utan problem.
För att minska risken för fästingbett i framtiden bör du använda insektsmedel som innehåller DEET när du vistas i gräs- och skogsområden, bära långärmade kläder och inspektera kroppen noggrant efter utomhusaktiviteter. Kom ihåg att fästinglarver är extremt små och lätta att missa, så en grundlig kontroll av både hud och kläder är extra viktig under deras mest aktiva period, framför allt under sensommaren och hösten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online