1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad betyder spridd väggförtjockning i tjocktarmen?

Vad betyder spridd väggförtjockning i tjocktarmen?

Spridd (diffus) väggförtjockning i tjocktarmens vägg är ett fynd som ofta upptäcks vid datortomografi (CT) eller ultraljud av buken. Det är inte en diagnos i sig, utan ett radiologiskt tecken som kan ha många olika orsaker – allt från godartade inflammationer till allvarligare sjukdomar. Nedan går vi igenom de viktigaste differentialdiagnoser som läkare brukar ta hänsyn till när detta fynd påträffas.

Inflammatoriska orsaker

  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – väggförtjockningen är som mest uttalad vid Crohns kolit.
  • Crohns ileit – ger väggförtjockning tillsammans med det inflammatoriska så kallade "kamtecknet" (comb sign), som syns som förtätade kärl i mesenteriet.

Infektioner

  • Viral gastroenterit – inklusive infektion med cytomegalovirus (CMV).
  • Bakteriella infektioner – exempelvis Clostridium difficile-kolit/toxin, Campylobacter jejuni, E. coli O157:H7 samt mykobakterier.

Övriga orsaker

  • Divertikulit – ses oftast i nedre vänstra delen av buken.
  • Ischemisk tarmsjukdom – särskilt vid segmentärt engagemang; kan vara både kronisk och akut.
  • Appendicit (blindtarmsinflammation).
  • Kolonpseudobstruktionssyndrom – även kallat Ogilvies syndrom.
  • Vaskulit – inflammation i blodkärlen.
  • Lymfom – ofta diffust och kan uppvisa målformade (target) lesioner; vanligtvis även uttalat engagemang av fettet i mesenteriet, så kallad "creeping fat" eller mesenterial pannikulit.
  • Strålningsinducerad tarmsjukdom – efter tidigare strålbehandling mot buken eller bäckenet.
  • Sarkoidos/amyloidos – ger vanligen fläckvis förtjockning av kolon. Amyloidos kan vara svår att visualisera utan distension av tarmen och kan kräva kompletterande projektioner (ryggläge, bukläge och sidoläge); drabbar ofta ascendens hos äldre patienter.
  • Kollagena kärlsjukdomar – exempelvis Behçets sjukdom, Henoch–Schönleins purpura, polyarteritis nodosa och ulcerös kolit.

När ska man söka vård?

Ett fynd av spridd väggförtjockning ska alltid tolkas tillsammans med patientens symtom, blodprover och sjukdomshistoria. Kontakta din läkare om du har ihållande buksmärta, diarré, feber eller blod i avföringen, så att rätt utredning och behandling kan sättas in i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online