Gåshud, som inom medicinen även kallas horripilation eller cutis anserina, är små upphöjda knottror på huden som uppstår när hårsäckarna drar ihop sig. Namnet kommer från huden på en plockad gås, vars små fjäderfästen liknar dessa knölar.
Gåshud utlöses oftast av kyla, men kan också triggas av starka känslor som rädsla, spänning eller upphetsning – till exempel när man lyssnar på gripande musik eller ser något skrämmande.
När kroppen känner av att temperaturen sjunker drar de små musklerna (musculi arrectores pilorum) som omger varje hårsäck ihop sig. Detta gör att håret reser sig rakt upp och att huden runt omkring buktar ut – resultatet blir den karakteristiska gåshuden.
Sammandragningen styrs av det autonoma nervsystemet och betraktas som en reflex som hjälper kroppen att bevara värmen. När det är kallt fångar de resda håren ett lager luft närmast huden, vilket fungerar som isolering. Hos människan, som har relativt lite kroppsbehåring, är dock denna värmeeffekt begränsad – hos djur med tät päls spelar mekanismen däremot en betydligt större roll.
Gåshud hänger även samman med frisättningen av vissa stresshormoner, framför allt adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner utsöndras när kroppen upplever stress, fara eller intensiv upphetsning, vilket aktiverar det sympatiska nervsystemet och får musklerna runt hårsäckarna att dra ihop sig. Det förklarar varför gåshud ofta uppkommer i situationer präglade av starka emotioner snarare än av kyla.
I de flesta fall är gåshud helt ofarlig och övergående. Men ihållande eller överdriven gåshud kan i vissa fall kopplas till störningar i det autonoma nervsystemet, som styr omedvetna kroppsfunktioner såsom temperaturreglering och blodcirkulation.
Ett sådant tillstånd kan ibland vara ett symtom på underliggande sjukdomar, exempelvis diabetes, ryggmärgsskador eller vissa neurologiska sjukdomar. Upplever du återkommande, långvarig gåshud utan uppenbar anledning kan det därför vara klokt att kontakta vården för en undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online