Nej, ett fästingbett leder inte automatiskt till borrelia. Risken att insjukna efter att ha blivit biten beror på flera olika faktorer – från vilken fästingart det gäller till hur länge fästingen hann sitta kvar i huden. Här går vi igenom vad som avgör om ett bett kan göra dig sjuk.
Endast vissa fästingarter kan överföra borreliabakterien. I Sverige är det främst den vanliga fästingen (Ixodes ricinus) som bär på bakterien, medan det i Nordamerika är den svartbenta hjortfästingen och den västliga svartbenta fästingen som är de viktigaste smittspridarna. En betydande andel av alla fästingar bär dock inte på borrelia alls – ett bett från en fästing utan bakterier innebär ingen smittrisk.
Risken är större i områden där infekterade fästingar är vanliga. I Sverige finns flest fästingar i södra och mellersta landet, särskilt längs kuster, i ängs- och lövskogsområden samt i gräsmarker med högt gräs. Internationellt sett är nordöstra USA, övre Midwest och delar av västkusten kända riskområden.
Ju längre en fästing får sitta kvar i huden, desto högre blir risken för smittöverföring. Borreliabakterien sitter oftast i fästingens tarm och behöver tid för att vandra över till huden. Tar du bort fästingen inom 24 timmar minskar risken för smitta betydligt – därför är det klokt att kontrollera kroppen efter vistelse utomhus.
Även om du blir biten av en infekterad fästing är det inte säkert att du insjuknar. Bakterien överförs inte vid varje bett, och immunförsvaret kan ofta hantera infektionen innan några symtom hinner utvecklas. Många som smittas får dessutom en mild infektion som lätt behandlas med antibiotika.
Använd fästingpincett eller en fästingborttagare. Greppa fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut med jämnt tryck – undvik att krossa eller klämma kroppen, eftersom det kan öka risken för smittöverföring. Tvätta sedan bettstället med vatten och tvål eller desinfektionsmedel.
Det är viktigt att följa bettstället under de närmaste veckorna. Vanliga tecken på borrelia är en ringformig rodnad som växer sig större (så kallad erytema migrans), feber, frossa, trötthet, huvudvärk och muskelvärk. Upplever du dessa symtom bör du kontakta vården för bedömning och behandling. Tidig diagnos och antibiotikabehandling förhindrar allvarliga komplikationer som nerv- och ledpåverkan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online