Vit var och obehaglig lukt från naveln – vanliga orsaker

Vit var och en illaluktande lukt som kommer från naveln är symtom som inte bör ignoreras. Det kan bero på flera olika tillstånd – allt från en enkel infektion till mer sällsynta sjukdomar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, hur du känner igen dem och vad du bör göra.

Vanliga orsaker till var och dålig lukt i naveln

1. Infektion

En bakteriell eller svampinfektion i naveln är den vanligaste orsaken. Infektionen leder till inflammation, vilket ger upphov till varet och den obehagliga lukten. Den kan uppstå på grund av bristfällig hygien, felaktigt utförd piercing eller att smuts och bakterier samlats i navelns veck.

2. Navelbråck

Ett navelbråck uppstår när en del av tarmen buktar fram genom ett försvagat område i bukväggen nära naveln. Om bråcket kläms fast (så kallad inkarceration) kan det skada vävnaden, ge upphov till infektion och leda till att var och illaluktande vätska rinner ut från naveln.

3. Talgcysta

En talgcysta är en godartad knöl som bildas när en talgkörtel täpps igen. Om cystan blir infekterad kan den spricka och tömma sig, vilket ger upphov till var och en fyllig, obehaglig lukt.

4. Pilonidalcysta

En pilonidalcysta är en hudförändring som oftast uppstår i övergången mellan rumpan och ryggen (klyftan mellan skinkorna). I vissa fall kan cystan dock sträcka sig upp mot naveln och där orsaka varig flytning med dålig lukt.

5. Blindtarmsinflammation

I sällsynta fall kan blindtarmsinflammation, det vill säga en inflammation i blindtarmsbihanget, orsaka en lokaliserad infektion som i sin tur leder till varig flytning och illaluktande lukt från navelområdet. Detta är dock ovanligt och åtföljs ofta av andra symtom som kraftiga buksmärtor och feber.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du upptäcker vit var eller en bestående, illaluktande lukt från din navel – särskilt om du samtidigt har rodnad, svullnad, smärta eller feber. Orsaken kan diagnostiseras genom en fysisk undersökning, genomgång av din sjukdomshistoria samt vid behov kompletterande undersökningar, till exempel blodprov eller bildtagning.

Behandlingen beror på vad som orsakar besvären. Den kan innebära antibiotika, tömning av infektionen eller i vissa fall kirurgiskt ingrepp. Ju tidigare du får rätt diagnos, desto snabbare och enklare blir oftast behandlingen.