Fästingen är en parasitisk spindel som gräver sig in i offrets hud och suger blod, där endast kroppen syns på utsidan. Både hanar och honor kan bita en människa eller ett djur. Att upptäcka och ta bort fästingar snabbt minskar risken att smittas av blodburna sjukdomar som de kan bära på.
Ibland händer det att huvudet eller mundelarna blir kvar i huden när man tar bort en fästing. Dessa delar bör också tas bort, med ungefär samma teknik som användes för att avlägsna resten av fästingen. Här följer en guide för hur du kontrollerar om hela fästingen tagits bort och vad du ska göra om något blivit kvar.
Fatta tag i fästingen så nära huden som möjligt med fint spetsade pincetter och dra rakt ut. Vrid inte och försök inte krossa den – då ökar risken att mundelarna fastnar i huden.
Undersök den fästing du tagit bort. Fästingen har egentligen ingen hals, men dess mundelar sticker ut mellan de två främre benparen. Det kan finnas två eller tre mundelar. Om den främre delen mellan frambenen saknar tydliga mundelar, eller om den inte ser symmetrisk ut, har du troligen inte fått bort hela fästingen.
Undersök området där fästingen satt, gärna i starkt ljus – en bordslampa fungerar bra om du inte har något starkare. Använd fingrarna för att försiktigt spreta ut huden runt bettet och leta efter brunt eller svart främmande material som kan sitta kvar i huden; det är fästingens huvud eller munlar. Kan du inte se ordentligt hjälper ett förstoringsglas.
Sterilisera en nål eller pincetter genom att låta dem ligga i sprit i cirka en minut. Använd sedan verktyget för att varsamt plocka bort de rester av fästingens huvud eller mundelar som sitter kvar i huden. Var noga med hygienen för att undvika infektion.
Rengör bettområdet med tvål och vatten eller sprit efter att allt material tagits bort. Håll sedan koll på platsen under de kommande veckorna. Blir huden rodnad, svullen eller uppstår ett ringformat utslag – kontakta vården, eftersom det kan vara tecken på exempelvis borrelia.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online