Loppor (Ctenocephalides felis — kattloppa) är obligata hematofager. Deras bettmekanik förklarar den intensiva klådan.
Salivära komponenter injicerade
- Antikoagulantia: Apyrase (ADPase), faktor Xa-hämmare – förhindrar koagulation vid bettplats.
- Vasodilatatorer: Hyaluronidas (spridningsfaktor), peptider → ökar blodflöde.
- Proteaser, fosfataser: Vävnadsgenomträngning, immunmodulering.
Värdsvaret
- Salivära proteiner igenkännas som främmande → IgE-sensibilisering (Typ I överkänslighet).
- Mastcelledegranulering → histamin frigivning.
- Histamin → H1-receptorer på sensoriska nerver → klåda; H2 på kärl → vasodilatation, ödem (kvadda-och-flush).
- Sen fas: leukotriener, cytokiner → uppehållen inflammation, papel bildning.
Kliniska drag
- Papulös urtikaria: grupperade klådande papler (ofta ankelar, liv).
- Fördröjd reaktion (24–48h) vanlig; omedelbar kvadda också möjlig.
- Sekundär infektion från klåda (impettigo).
Hantering
- Topika steroidderivata (hydrokortison 1%, triamcinolon).
- Orala antihistaminer (cetirizin, loratadin, fexofenadin).
- Kalamin, mentol, pramoxin för lindring.
- Miljökontroll: Behandla husdjur (vet-receptbelagda adulticider/IGR), dammsug, tvätta sängkläder, trädgårdsbehandling.
Loppor överför Rickettsia typhi (murint typhus), Bartonella henselae (kattklössjuka), Yersinia pestis (pest) — sällsynt men dokumenterat.