Metastatisk sjukdom: komplikationer, symtom och behandling

Alla former av cancer har förmåga att sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen. De tre vanligaste områdena för metastatisk sjukdom är lungorna, levern och ryggraden. Hur sjukdomen utvecklas beror på var den primära cancern sitter, storleken på den primära tumören eller tumörerna samt sjukdomens stadium. Platsen där cancern metastaserat avgör vilka komplikationer som uppstår och hur sjukdomsförloppet ser ut.

Identifiering

Metastatisk sjukdom upptäcks ofta innan några symtom visar sig. Bildundersökningar som datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MR), PET-kamera och röntgen används rutinmässigt för att övervaka den primära cancern. Dessa undersökningar visar ofta om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen. Även vissa laboratorieprov på blod kan tyda på att cancern metastaserat. Dessa verktyg är avgörande för att upptäcka metastatisk sjukdom tidigt – ju tidigare spridningen upptäcks, desto bättre underlag finns för behandlingsbeslut och för att förebygga komplikationer.

Symtom

Enligt American Cancer Society är minskad energi samt trötthet och svaghet vanliga tecken på metastatisk eller avancerad cancer. Patientens energinivå kan sjunka så lågt att vardagliga sysslor blir svåra att klara. Oförklarlig viktnedgång är ett annat vanligt tecken. Många patienter upplever också smärta, särskilt vid metastaser i skelettet eller ryggraden. Andnöd kan vara ett tecken på att cancern har spridit sig till lungorna.

Komplikationer

Komplikationerna vid metastatisk sjukdom beror på vilken del av kroppen som drabbats:

• Lungmetastaser kan orsaka andnöd och nedsatt lungfunktion.
• Benmetastaser gör att skelettet försvagas, vilket ökar risken för frakturer. Benbrott uppstår oftast i benen, nära höfterna.
• Metastaser i tarmen kan leda till tarmobstruktion (ileus).
• Metastaser i hjärnan eller levern kan orsaka förvirring och påverka tankeförmågan.

Förstoppning är vanligt vid de flesta avancerade cancersjukdomar, bland annat på grund av läkemedel, kostförändringar och minskad fysisk aktivitet. Trötthet förekommer vid nästan alla former av metastatisk sjukdom. Illamående och kräkningar kan bero både på behandlingen och på sjukdomen själv. De flesta patienter med metastatisk cancer upplever dessutom smärta, viktnedgång och nedsatt aptit.

Behandling

Metastatisk sjukdom är sällan möjlig att botas, men det finns flera behandlingsalternativ. Behandlingen syftar oftast till att göra patienten bekvämare, förlänga livet och lindra symtom. Vilka åtgärder som väljs beror på typen av metastaser och patientens övergripande hälsa.

• Kirurgi kan användas för att minska smärta, stoppa blödningar, lindra symtom eller förebygga benbrott.
• Strålbehandling och kemoterapi används ofta för att lindra smärta och kontrollera sjukdomens utveckling.
• Kliniska studier kan vara ett alternativ för patienter som uppfyller vissa kriterier och vill få tillgång till nya behandlingsformer.

Prognos

Prognosen vid metastatisk sjukdom varierar kraftigt och beror till stor del på var metastaserna sitter och vilket stadium cancern befinner sig i. Metastaser med ursprung i bukspottkörteln, lungorna eller levern ger generellt kortare överlevnadstid än metastaser från bröst- eller prostatacancer. Patienter med den vanligaste metastaslokalisationen, skelettet, lever vanligtvis mellan 6 och 48 månader efter diagnosen. Tack vare nya framsteg inom medicinsk forskning och teknik kan idag allt fler patienter med spridd cancer leva längre och med bättre livskvalitet.