Multipelt myelom är en cancerform som utgår från plasmacellerna – en typ av vita blodkroppar som finns i benmärgen. Friska plasmaceller bildar antikroppar som hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner. Vid multipelt myelom förvandlas plasmacellerna till onormala så kallade myelomceller som delar sig okontrollerat. Antalet plasmaceller stiger därmed till onormala nivåer, vilket kan allvarligt påverka din hälsa.
Enligt Multiple Myeloma Research Foundation upptäcks sjukdomen ibland först vid ett rutinmässigt blodprov som tas av andra skäl. När diagnosen väl har ställts krävs behandling för att förebygga komplikationer.
Om läkaren har fått en första indikation på multipelt myelom får du göra ytterligare blodprov samt ett urinprov. Myelomcellerna producerar så kallade monoklonala proteiner, även kallade M-proteiner. Enligt Mayo Clinic används ett blodprov som kallas serumelektrofores för att separera proteinerna i blodet och påvisa förekomst av M-proteiner. M-proteiner kan även upptäckas i urinen – i sådana fall kallas de Bence Jones-proteiner.
Läkaren kan beställa en röntgenundersökning av skelettet om du har testats för multipelt myelom. Sjukdomen gör att benen tunnas ut, och en röntgen kan avslöja dessa förtunnade områden. Om röntgenbilden inte räcker till kan andra undersökningar behövas, exempelvis magnetkameraundersökning (MRI), datortomografi (CT) eller PET-kamera (positronemissionstomografi). Dessa metoder ger en betydligt bättre bild av skelettet.
För att avgöra om myelomceller finns i benmärgen kan en benmärgsundersökning göras. Enligt Mayo Clinic förs en tunn nål in i benmärgen och vävnad tas ut för analys (biopsi). Även flytande benmärg kan sugas ut (aspiration). Om mer än 10 procent plasmaceller påvisas i benmärgen är diagnosen multipelt myelom sannolik. Efter diagnos indelas sjukdomen i tre stadier, där stadium 3 är det mest framskridna.
Standardbehandlingen omfattar läkemedel som bortezomib och talidomid, vilka ofta ordineras redan när diagnosen ställs. Kemoterapi kan även ges för att döda myelomceller, och strålbehandling kan användas för att förstöra cellerna eller hejda deras tillväxt. Stamcellsbehandling är kontroversiell men kan vara ett alternativ: dina egna stamceller skördas efter att kemoterapin dödat myelomcellerna, varefter de återförs till benmärgen för att ersätta sjuk eller skadad märg.
Multipelt myelom kan leda till flera komplikationer. Sjukdomen försvagar immunförsvaret och gör dig mer mottaglig för sjukdomar och infektioner, exempelvis lunginflammation, bältros samt urinblåse- och njurinfektioner. Den kan också göra benen sköra och öka risken för frakturer. Enligt Mayo Clinic kan multipelt myelom även orsaka tryck på ryggmärgen (spinal kompression). Dessutom kan blodsjukdomar som anemi och njursvikt utvecklas.
När komplikationer uppstår behöver även deras orsaker behandlas. Vid skelettsmärta kan smärtstillande läkemedel ordineras för att lindra besvären. Vid svåra njurkomplikationer krävs dialys. Antibiotika används för att behandla tecken på infektion. Vid bennedbrytning ordineras läkemedel som kallas bisfosfonater för att förhindra ytterligare benskador. Vid anemi kan injektioner med erytropoietin ges för att stimulera produktionen av röda blodkroppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online