
Färgen på bröstvårtor och vårtgårdar varierar kraftigt mellan olika människor – från ljusrosa till mörkbrun. Denna variation beror på flera samverkande faktorer, bland annat gener, hormoner och blodflöde. Här går vi igenom vad som avgör färgen, och varför vissa personer har rosa eller rödaktiga vårtor medan andra har mörkare.
Melaninet är det pigment som ger huden, håret och ögonen deras färg. Hur mycket melanin kroppen producerar styrs i hög grad av våra gener. Vissa individer är genetiskt benägna att ha ljusare bröstvårtor och vårtgårdar, medan andra naturligt utvecklar en mörkare ton.
Generellt gäller att personer med mörkare hudton ofta har mer aktiv melaninproduktion, vilket också ger mörkare bröstvårtor och vårtgårdar. Personer med mycket ljus hy kan därför ha rosa eller rödaktiga vårtor helt naturligt – det är alltså inte något onormalt.
Hormonerna spelar en stor roll för hur färgen på bröstvårtorna förändras under livet. Under graviditeten ökar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt, vilket stimulerar hudens melanocyter att producera mer melanin. Det är därför många upplever att bröstvårtorna och vårtgårdarna mörknar under graviditeten – en helt normal anpassning som kan hjälpa den nyfödda att lättare hitta bröstet vid amning.
Även puberteten, menstruationscykeln, p-piller och menopausen kan påverka pigmenteringen och göra att färgen skiftar över tid.
Ett ökat blodflöde till brösten kan ge en rosa eller rödaktig färgton. Detta sker exempelvis vid sexuell upphetsning eller i samband med amning, när blodkärlen i brösten vidgas och vävnaderna sväller av extra blodtillförsel. Även värme, fysisk aktivitet och kyla kan tillfälligt påverka hur röda eller rosa bröstvårtorna ser ut.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns en mycket stor normalvariation i färgen på bröstvårtor och vårtgårdar. Rosa, rödaktiga, beige, bruna och nästan svarta nyanser är alla helt normala. Färgen kan dessutom ändras flera gånger under livet beroende på hormonstatus, ålder och andra faktorer.
Kontakta dock vården om du plötsligt noterar förändringar som inte kan förklaras, till exempel om en vårtgård blir röd, fjällig, kliar eller om huden dras ihop – det kan i sällsynta fall vara tecken på en inflammation eller annan åkomma som bör undersökas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online