Metylparaben är metylestern av p-hydroxibenssyra och förekommer naturligt i blåbär. Som medlem av den kemiska parabenfamiljen uppvisar ämnet starka antimikrobiella egenskaper. Parabener togs för första gången i bruk inom läkemedelsindustrin år 1924 och används fortfarande i stor utsträckning i konsumentprodukter. Tack vare sin förmåga att bekämpa mögel, jästsvampar och bakterier används parabener flitigt som konserveringsmedel och bakteriostatiska medel inom livsmedels-, kosmetik- och läkemedelsindustrin.
Metylparaben är en bensenringförening med en hydroxylgrupp och en metylestergrupp bundna i para-positionen, alltså positionerna 1 och 4 i ringen. Den molekylära formeln är C8H8O3 och strukturformeln CH3(C6H4(OH)COO). Molekylvikten är 152,15 g/mol. Ämnet är registrerat under CAS-numret 99-76-3 i USA och som E218 inom EU.
Kommersiellt framställs metylparaben genom esterifiering av p-hydroxibenssyra med metanol. Ämnet är även känt under namnen metyl-p-hydroxibensoat, 4-(metoxikarbonyl)fenol och 4-hydroxibenssyrametylester. Metylparaben säljs bland annat under handelsnamnen Danisol M, Maseptol, Moldex, Nipagin, Paridol, Preserval, Solbrol och Tegosept M.
Även om ingen exakt verkningsmekanism för parabeners antimikrobiella egenskaper har fastställts, tyder forskning på att flera olika processer samverkar på cellmembranen och därigenom förstör mikroorganismer. År 1972 upptäckte forskarna Furr och Russell att bakterien Serratia marcescens började läcka intracellulärt RNA när parabener fanns närvarande. Senare forskning av Freese et al. år 1973 visade att parabener hämmar upptaget av aminosyran serin och stör cellernas ämnesomsättning hos bakterien Bacillus subtilis, genom att blockera oxidationen av alfa-glyserofosfat och nikotinamidadenindinukleotid (NAD).
Utifrån dessa observationer har man dragit slutsatsen att parabener stör både elektrontransportkedjan och membrantransportsystemen i mikrobiella celler.
Metylparaben finns i ett stort antal konserverade livsmedel, läkemedel, kosmetika samt hår- och hudvårdsprodukter. I kosmetiska emulsioner och konsumentvaror kombineras metylparaben ofta med andra konserveringsmedel, såsom fenoxyetanol, DMDM-hydantoin och diazolidinylurea – ett antimikrobiellt formaldehydfrisättande ämne. Sådana kombinationspreparat säljs under handelsnamnen Germaben och Liquapar.
Till den kemiska parabenfamiljen hör även etyleparaben, propyleparaben, isopropyleparaben, butyleparaben, isobutyleparaben och benzyleparaben. Av dessa relaterade föreningar är etyl-, propyl- och butyleparaben de mest använda inom industrin, normalt i kombination med metylparaben för att öka den antimikrobiella effekten och förlänga hållbarheten på produkterna.
Metylparaben har bedömts som säkert för konsumentbruk med en daglig gräns på 10 mg per kilogram kroppsvikt. På senare tid har det dock gjorts påståenden om att ämnet skulle irritera huden och verka som ett svagt östrogen, vilket påstås ha en svag koppling till bröstcancer. Dr. Leslie Baumann, grundare och chef för avdelningen för kosmetisk dermatologi vid University of Miami, noterar att alternativa konserveringsmedel inom hudvård oftast orsakar mer irritation än metylparaben. Fram till oktober 2007 hade inget orsakssamband mellan bröstcancer och metylparaben kunnat påvisas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online