Njurarna har en mycket viktig funktion i kroppen. Deras främsta uppgift är att rena blodet från avfallsprodukter och överskottsvätska. De producerar dessutom hormoner som bidrar till ett starkt skelett och friskt blod. När njurarna inte fungerar som de ska – vilket kan bero på cancer, en olycka eller organsvikt – måste något ta över deras arbete. I vissa fall är en njurtransplantation ett möjligt alternativ. I andra fall krävs dialys för att upprätthålla en så normal njurfunktion som möjligt.
Det finns flera olika typer av dialys som kan ersätta njurarnas funktioner. De vanligaste formerna är hemodialys och peritonealdialys (bukdialys). Hemodialys utförs vanligtvis på sjukhus eller hos en specialistklinik, medan peritonealdialys kan genomföras praktiskt taget var som helst.
Kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD) verkar vara den metod som många patienter föredrar, tack vare den frihet den ger jämfört med andra dialysformer.
Njursvikt uppstår ibland i samband med cancer, vilket gör dialysbehandling nödvändig. De flesta patienter som behöver njurersättning väljer denna metod eftersom den ger en förbättrad livskvalitet. Inga nålar används vid behandlingen, och antalet besök på kliniken blir betydligt färre. Eftersom systemet är portabelt kan det användas nästan var som helst. Metoden är också relativt lätt att lära sig – de flesta patienter förstår hela processen inom ungefär en till två veckor.
Enligt USA Today lade det amerikanska Medicare-programmet 8,6 miljarder dollar på dialysbehandlingar under 2007, för både patienter med och utan cancer. Peritonealdialys är generellt sett förknippad med lägre kostnader än hemodialys.
Patienter som får dialysbehandling, oavsett om de har cancer eller inte, måste hantera sin kost noggrant. Saltintaget bör hållas till ett minimum, eftersom salt tenderar att orsaka vätskeretention. Kaliumnivåerna bör övervakas, men patienten bör alltid rådfråga sin läkare om hur man bibehåller lämpliga nivåer.
Protein bör konsumeras med måtta – varken en högenergi- eller lågproteinkost rekommenderas. Cancerpatienter behöver dessutom anpassa sitt vätskeintag efter sina förutsättningar. Är urinproduktionen låg bör vätskeintaget minskas; behåller patienten vätska bör intaget justeras därefter. Vid peritonealdialys bör kosten innehålla högre halter protein, och vätskeintaget är inte lika strikt reglerat som vid andra dialysformer.
Enligt National Kidney Foundation går det inte att säkert avgöra hur länge en patient i dialys kommer att leva. Varje patient har en unik diagnos och hälsosituation som påverkar den förväntade livslängden, vilket gör prognosen individuell.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online