Matstrupen, även kallad esofagus, är en del av matsmältningssystemet. Den förbinder munhålan med magsäcken via en muskulös tub som löper genom halsen. Matstrupscancer börjar oftast i slemhinnan som klär matstrupens insida. De normala cellerna (skivepitelceller) börjar då förändras och degenerera, vilket så småningom leder till en elakartad tumör. Denna form kallas skivepitelcancer. Tumörer som uppstår längre ner i matstrupen, närmare magsäcken, kallas däremot adenokarcinom. Vilken behandling som väljs beror på cancertypen samt hur långt sjukdomen har hunnit sprida sig.
Innan någon behandling kan påbörjas måste diagnosen ställas på ett tillförlitligt sätt. Matstrupscancer upptäcks vanligen med en undersökning som kallas endoskopi. Då för läkaren ned ett böjligt titthålsinstrument (endoskop) genom matstrupen för att granska slemhinnan. Om ett misstänkt, onormalt område syns tas ett litet vävnadsprov ut som sedan analyseras mikroskopiskt – en så kallad biopsi. Även röntgenundersökning kan användas: patienten får då dricka en kontrastvätska som gör att onormala cellförändringar framträder tydligt på röntgenbilden.
Flera faktorer ligger till grund för valet av behandling. De viktigaste är tumörens storlek och läge, som tillsammans används för att fastställa cancerns stadium. Matstrupscancer i stadium I behandlas helt annorlunda än cancer i stadium IV:
En utmaning med matstrupscancer är att den ofta ger få eller inga symtom förrän sjukdomen är relativt långt framskriden. Därför upptäcks den tyvärr ofta sent.
Stadium I–III räknas som icke-metastatisk cancer, vilket innebär att cancercellerna endast finns i matstrupen och inte har spridits till avlägsna organ. Målet med behandlingen är då att bota patienten genom att helt avlägsna cancercellerna ur kroppen. Det görs normalt med en kombination av kemoterapi, kirurgi och strålbehandling.
Kemoterapin kan ges antingen neoadjuvant eller adjuvant. Neoadjuvant kemoterapi ges före operationen för att krympa tumören och göra den lättare att avlägsna helt. Adjuvant kemoterapi ges efter operationen för att döda eventuella kvarvarande cancerceller och minska risken för återfall.
Den operation som utförs för att avlägsna cancer i matstrupen kallas esofagogastrektomi. Vid ingreppet tar kirurgen bort den del av matstrupen som innehåller tumören, tillsammans med närliggande lymfkörtlar och den övre delen av magsäcken. Därefter sammanfogas den kvarvarande matstrupen med resten av magsäcken – i vissa fall med hjälp av ett stycke av tjocktarmen. På så sätt kan maten fortsätta passera från svalget ner till magsäcken efter operationen.
Vid stadium IV, alltså metastatisk matstrupscancer, kan sjukdomen tyvärr inte botas. Behandlingen syftar istället till att bromsa cancerns tillväxt och lindra besvär. Läkare använder strålbehandling och kemoterapi för att försöka hämma eller döda cancerceller, både i matstrupen och i de områden där metastaserna sitter.
Ett viktigt inslag i vården är symtomlindring. Det kan exempelvis handla om att införa en slang eller ett nät (stent) i matstrupen för att underlätta passagen av föda, eller att använda laser för att bränna bort delar av tumören så att patienten lättare kan svälja och äta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online