Adenokarcinom i tjocktarmen är en vanlig form av kolorektal cancer. Enligt American College of Pathologists rapporteras cirka 150 000 fall av tjocktarmsadenokarcinom varje år i USA. Det är en långsamt växande cancerform som ofta inte ger några symtom i tidiga skeden. När sjukdomen upptäcks tidigt och patienten får behandling kan både prognosen och överlevnadsgraden vara god.
Tjocktarmen och ändtarmen ingår i matsmältningssystemet, och deras väggar består av flera lager vävnad. Adenokarcinom i tjocktarmen är en cancerform som börjar i cellerna i de innersta vävnadslagren. Från dessa lager kan cancern sprida sig till tarmväggen och därefter vidare till lymfsystemet och andra organ i kroppen.
Innan cancern utvecklas bildas dock ofta växtligheter eller polyper på slemhinnan i tjocktarmens vägg. Dessa kan bli cancerogena och kallas då adenomatösa polyper. Det finns även flera faktorer som kan öka en persons risk att utveckla tjocktarmscancer.
Personer som har familjehistoria med polyper i tjocktarm eller ändtarm löper högre risk att utveckla adenokarcinom. Andra faktorer som kan spela roll är inflammatorisk tarmsjukdom, avsaknad av regelbundna screeningundersökningar för tjocktarmscancer – särskilt efter 50 års ålder – samt en ohälsosam kost.
Sjukdomens utveckling är långsam och det kan ta flera år innan symtom uppstår. Vanliga symtom är tarmobstruktion, trötthet, viktnedgång, anemi (blodbrist) och blödning från ändtarmen.
Läkare upptäcker ofta tecken på tarmproblem vid rutinkontroller som inkluderar rektalundersökning med finger, blodprov eller koloskopi. När polyper i tjocktarm eller ändtarm upptäcks tas de vanligtvis bort i samband med koloskopin. En vävnadsbiopsi avgör sedan diagnosen.
Om diagnosen visar cancer kan patienten behöva genomgå ytterligare undersökningar, såsom lungröntgen och datortomografi (CT), för att avgöra om cancern har spridit sig till lymfknutor eller andra organ. Undersökningarna fastställer också cancerns stadium, som indelas från stadium 0 till stadium IV. Prognosen och femårsöverlevnaden kan vara god när cancern upptäcks och behandlas i ett tidigt skede.
De vanligaste behandlingarna för adenokarcinom i tjocktarmen är kirurgi, kemoterapi och strålbehandling. Enligt American College of Pathologists rekommenderas kirurgi för cirka 90 procent av patienterna med tjocktarmscancer.
Kirurgi: Kirurgen kan utföra en partiell kolektomi, där den cancerdrabbade delen av tjocktarmen samt en del omgivande frisk vävnad eller lymfknutor tas bort för vidare undersökning. De två friska tarmdelarna sammanfogas därefter igen. Operationen kan utföras antingen som öppen kirurgi eller som laparoskopi (titthålskirurgi).
Kemoterapi: Kemoterapi kan behövas när cancern har spridit sig utanför tjocktarmen eller vid mer avancerade stadier. Behandlingen innebär att läkemedel ges som stoppar tillväxten av cancerceller, och den kan administreras både före och efter operationen.
Strålbehandling: Strålbehandling använder högenergetiska röntgenstrålar för att krympa eller döda cancerceller när sjukdomen har spridit sig till andra organ. Strålningen kan ges externt eller internt. Beroende på cancerns stadium kan läkare rekommendera kombinationer av dessa behandlingsformer.
Biologisk terapi (immunterapi): Även biologisk terapi eller immunterapi kan vara ett behandlingsalternativ. Denna behandling innebär att patienten får substanser som stärker immunsystemet, så att kroppen bättre kan bekämpa infektioner och sjukdomar.
Eftersom adenokarcinom i tjocktarmen kan gå oupptäckt tills symtom uppstår är det viktigt att genomgå regelbundna medicinska kontroller som inkluderar rektalundersökning och test för ockult (dolt) blod i avföringen. Enligt American Cancer Society utgör adenokarcinom mer än 95 procent av alla kolorektala cancerformer.
Tidig upptäckt och behandling kan rädda liv. American Cancer Society påminner också om att polyper i tjocktarmen kan utvecklas till cancer och erbjuder riktlinjer för hur ofta screening bör ske. Genom att följa dessa rekommendationer och söka vård vid symtom ökar chanserna till en god prognos avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online