Benmärgstransplantationer används för att behandla aplastisk anemi samt vissa immunbristsjukdomar som gör att patientens egen benmärg inte längre kan producera blodceller. De hjälper även cancerpatienter att återhämta sig från högdosbehandling med cytostatika och strålning, vilket kan skada benmärgen. Dessutom är transplantation en effektiv behandling mot lymfom och leukemi – cancersjukdomar som utgår från immunsystemet och benmärgen. Innan du bestämmer dig för att bli benmärgsgivare är det dock viktigt att diskutera de potentiella riskerna med din läkare.
När du donerar benmärg får du anestesi och förs till en operationssal. Kirurgen gör vanligtvis cirka fyra små snitt i ryggen och för sedan in en ihålig nål genom huden in i bäckenbenet för att ta ut benmärgen. Sjukhuspersonalen övervakar din återhämtning medan anestesin släpper. Ett typiskt ingrepp innebär att du kan lämna sjukhuset samma dag.
Det finns vissa risker förknippade med benmärgsdonation, bland annat biverkningar av anestesi, nervskador och smärta – men i de flesta fall uppstår inga långvariga besvär.
Som benmärgsgivare får du antingen allmän anestesi eller lokalbedövning i form av en epidural. Båda typerna kan utlösa oönskade reaktioner. Du kan drabbas av ett farligt blodtrycksfall eller en dämpad andningsfrekvens. Om du får en allergisk reaktion på anestesin kan du dessutom få andningsproblem under ingreppet. Risken för att en sådan reaktion blir så allvarlig att den leder till döden är mycket liten men finns.
Anestesin blockerar smärtan under själva donationen. När ingreppet är över upplever de flesta viss stelhet och lindrig smärta i några dagar. Vissa personer kan dock känna mer smärta än genomsnittet, ibland så kraftig att den stör vardagsaktiviteterna, och besvären kan också vara längre än de vanliga några dagarna. Komplikationer som infektion eller inre skador under ingreppet ökar risken för förlängd smärta.
Under donationen finns en risk för nervskador. Det kan ske när kirurgen gör snitten i ryggen eller när den ihåliga nålen förs in i kroppen för att ta ut märgen. Skadas en nerv kan det ge upphov till smärta, nedsatt rörlighet eller känselbortfall.
Bland andra risker för givare finns muskel- ellerbensskador i samband med att märgen tas ut. Under läkningsprocessen kan du även få en infektion eller drabbas av blödningar från stick- och snittytor under återhämtningen. Medan de flesta givare är tillbaka i sina normala rutiner inom några dagar, finns det en risk att du känner dig mer trött än andra. I så fall kan det ta några veckor innan du känner dig helt återställd efter donationen.
Sammanfattningsvis är chansen att drabbas av någon av dessa komplikationer liten. De allra flesta givare återhämtar sig snabbt och fullständigt, utan långvariga problem. Tala alltid med din läkare innan donationen så att du vet vad du kan förvänta dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online