Kvävemostarda (meklofetamin) är den prototypiska alkyllerande agenten — den första kemoterapiläkemedlet (1940-talet).
Mekanism
- Bildar reaktiv aziridiniumjon → kovalenta bindningar med DNA (N7-guanin).
- Skapar intersträngkorslänkningar → förhindrar DNA-separation → blockerar replikation/transkription.
- Utlöser apoptosis via p53, DNA-skadessvar.
Klinisk användning
- Hodgkin/icke-Hodgkin lymphoma (MOPP-regim)
- Kronisk lymfatisk leukemi
- Mykosis fungoides (kutant T-cell lymphoma) — topisk
- Palliativ vätskekontroll (intrakavitär)
Toxicitet
- Myelosuppression (nadir 2–3 veckor)
- Illamående/kräkningar (hög emetogenicitet)
- Mukosit, alopeci, infertilitet
- Sekundär AML (dosrelaterad)
- Vesikant — extravasation orsakar allvarlig nekros
Historisk not
Härlett från svavelmostard (kemiskt vapengas). Yale-försök (1942) startade cancerkemoterapi eran.
