
Gynekologisk onkologi är den gren av medicinen som ägnar sig åt studier och behandling av så kallade "kvinnocancer" – det vill säga cancerformer som uppstår i kvinnans reproduktiva system. Gynekologiska onkologer är utbildade obstetriker och gynekologer som har specialiserat sig vidare inom cancervård.
Inom gynekologisk onkologi behandlas främst cancer i livmodern, äggstockarna, slidan, blygdläpparna (vulvan) och livmoderhalsen, liksom trofoblastsjukdom – en ovanlig cancerform som kan uppstå under graviditet.
Friska celler i kroppen har en regelbunden livscykel: de bildas, fungerar och dör sedan genom en process som kallas apoptos, eller "programmerad celldöd". Kroppen producerar kontinuerligt nya celler i samma takt som gamla celler dör, vilket upprätthåller en balans. Vid cancer har cellernas apoptosmekanism slutat fungera – cellerna dör inte när de ska, utan fortsätter dela sig och bilda fler cancerceller som till slut klumpar ihop sig till en massa eller knöl. Dessa celler kan även växa in i omgivande vävnader och sprida sig via blod eller lymfa till andra delar av kroppen, något som kallas metastasering.
Det finns ingen ensam orsak till cancer, men många cancerformer har sina egna specifika riskfaktorer. Följande riskfaktorerna för olika gynekologiska cancerformer brukar nämnas:
Symtomen på gynekologisk cancer varierar beroende på var tumören sitter, men flera gemensamma symtom förekommer:
Vid äggstockscancer kan även följande symtom förekomma: illamående, förstoppning, gaser, uppblåsthet, utspänd buk, trötthet samt tryckkänsla i buken, bäckenet, benen eller ryggen.
Tre huvudtyper av behandling används inom gynekologisk onkologi: strålterapi, kemoterapi och kirurgisk borttagning av tumörer och/eller organ som äggstockar eller livmoder. Ofta kombineras två eller flera behandlingsformer för bästa möjliga resultat.
Vilka behandlingar som väljs beror på flera faktorer, bland annat tumörens placering, patientens ålder och allmänna hälsotillstånd samt om cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.
Det finns flera viktiga frågor som patienten och den gynekologiska onkologen behöver överväga innan behandlingen inleds. Alla behandlingar medför biverkningar, vilket innebär att nyttan alltid måste vägas mot riskerna. Behandlingarna kan dessutom påverka fertiliteten, och därför kan patienten erbjudas rådgivning om framtida reproduktiva möjligheter, exempelvis bevaring av äggceller, när det är aktuellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online