När en person får diagnosen hjärntumör måste flera faktorer beaktas. En central fråga är att skydda den del av hjärnan som tolkar visuella impulser från skador. För att ställa diagnosen använder läkaren vanligtvis bilddiagnostik som datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MRI), ofta kompletterat med en biopsi från själva tumören om den kan tas på ett säkert sätt. I vissa fall fastställs det först efter att tumören tagits bort om den var cancerogen eller inte.
En hjärntumör är en samling celler som växer onormalt snabbt. I vissa fall uppstår tumörerna i hjärnan själv och kallas då primära hjärntumörer. Tumörer som har sitt ursprung i någon annan del av kroppen kallas metastatiska hjärntumörer. En tumör fylld med cancerceller klassificeras som malign, medan icke-cancerogena tumörer kallas benigna. Många av de tidiga symtomen är desamma oavsett om tumören är malign eller benign. Skillnaderna blir tydliga först när en malign tumör börjar sprida cancerceller till andra delar av hjärnan och kroppen.
Effekten av en hjärntumör, oavsett om den är malign eller benign, på synen utvecklas oftast gradvis. Personen kan drabbas av återkommande episoder av dubbelseende eller suddig syn, och när symtomen blir mer avancerade kan synproblemen åtföljas av smärtsam huvudvärk. Dessa synförändringar beror på det tryck som den växande tumören utövar på olika delar av hjärnan. Växer tumören långt bort från hjärnans syncenter kan det hända att inga synsymtom alls uppstår. Tumörer som utvecklas nära syncentret kan däremot ge upphov till mycket besvärande besvär.
Ett av de potentiellt farligaste synsymtomen vid hjärntumör är förlusten av det perifera seendet – den yttersta kanten av synfältet som gör att vi kan uppfatta faror som kommer från sidan. I vissa fall kan en hjärntumör växa i ett område som får synfältet att krympa, vilket så småningom leder till att det perifera seendet går förlorat.
Den vanligaste behandlingsmetoden vid hjärntumör är kirurgisk borttagning. När tumören har avlägsnats är det ofta möjligt att återfå en stor del av den syn som gått förlorad. I vissa fall kan dock funktioner som det perifera seendet aldrig helt återkomma. Läkare rekommenderar ofta fortsatt fysioterapi, arbetsterapi och kognitiv träning för att hjälpa patienter att återfå så mycket synförmåga som möjligt och lära sig anpassa sig till livet utan den syn som permanent gått förlorad.
Mayo Clinic anger att skador på de synrelaterade nerverna som orsakas av en hjärntumör kan bli permanenta. Om tumören sitter i synbarken – den del av hjärnan som bearbetar visuella stimuli – kan själva borttagningen lämna bestående synproblem. Tumören kan också orsaka permanenta skador enbart genom det tryck den skapar i den delen av hjärnan, vilket kan leda till att hjärnceller dör.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online