
Prognosen för en patient med hjärncancer beror till stor del på vilken typ av tumör det rör sig om. När patienten och de anhöriga står inför det okända är det vanligt att uppleva oro och en rad starka känslor. Ju mer kunskap du skaffar dig, desto bättre rustad blir du att stötta en vän eller familjemedlem som har drabbats av en hjärntumör.
Utbilda dig. Gör så mycket efterforskning som möjligt om hjärntumörer, särskilt den typ som din vän eller familjemedlem har. Ställ frågor om tumören och om behandlingen till vårdteamet. Tveka inte att begära ett andra, eller till och med tredje, yttrande gällande behandlingsalternativ.
Hjälp till med fysiska behov. Patienter kan behöva hjälp enbart med större göromål – som att köra bil, utföra ärenden eller handla mat – men även med vardagliga aktiviteter som att klä på sig, duscha, laga mat eller ta hand om husdjur. Vissa patienter är sängliggande, och då behöver du kunna byta sängkläder samt eventuellt hantera kateter, mediciner och andra medicinska behov. Som vårdgivare kan du behöva vända patienten flera gånger per dag för att förebygga trycksår, och du kan även behöva hjälpa personen till badrummet.
Förr eller senare kan du behöva avgöra om ytterligare vårdpersonal, exempelvis en sjuksköterska i hemmet, krävs. Ett alternativ är palliativ vård i hospiceform, där vården kan ges i patientens hem, på sjukhus, på ett äldreboende eller på en privat hospiceanläggning. Hospicevård är avsedd för patienter med en prognos på högst sex månader kvar att leva.
Bygg upp ett stödsystem. Övrig familj, vänner, en andlig gemenskap och stödgrupper är goda utgångspunkter för att skapa en stabil grund av stöd – både för patienten och för familjen. Enligt braintumor.org upprätthåller National Brain Tumor Society en omfattande lista över stödgrupper för hjärntumörpatienter och deras anhöriga.
Kommunicera. Håll kommunikationen öppen mellan patient, läkare, familj och alla inblandade vårdgivare. Tydlig dialog minskar missförstånd och gör det lättare att fatta gemensamma beslut.
Hjälp till med känslomässiga behov. Patienten kan uppleva fysiska symtom som trötthet, nervositet och nedsatt sömn eller aptit, liksom känslomässiga reaktioner som rädsla, chock, depression, ilska, skuldkänslor, humörsvängningar eller gråt, enligt braintumor.org. Det är normala reaktioner på stress. Ibland kan det i sig vara lugnande att bara hålla patientens hand. Respektera personens känslor och lyssna aktivt på vad hen har att säga. Många patienter reagerar positivt på små presenter, komplimanger och många ”jag älskar dig”. Ofta är det en tröst i sig att någon finns nära. Under ett känsloutbrott kan patienten rikta ilskan mot dig. Då är det viktigt att förbli lugn och förstående utan att döma – för många patienter kan det kännas som en lättnad att helt enkelt få gråta. Lyssna, och låt hen göra det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online