En hjärncancerdiagnos medför stora förändringar i livet, både fysiska och psykiska. Behandlingen ser olika ut beroende på patientens specifika situation, men vissa steg i vården är gemensamma för de flesta som drabbas. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsformerna och vilket stöd du kan få längs vägen.
Det första steget efter en diagnos är samtal med olika läkare och specialister. Teamet brukar bestå av onkologer (cancerspecialister), neurokirurger (specialister på hjärnan och nervsystemet) samt strålonkologer (som behandlar cancern med strålterapi). Även andra yrkesgrupper kan ingå i vården, till exempel en dietist som tar fram en anpassad kostplan, en kurator som stöttar dig genom de livsförändringar diagnosen innebär, och ibland en sjukgymnast eller fysioterapeut.
Utifrån cancerstadiet, tumörens storlek och läge, patientens ålder samt eventuella andra sjukdomstillstånd tar läkarteamet fram en individuell behandlingsplan. Kirurgi, strålbehandling och cytostatika är de vanligaste behandlingsalternativen vid hjärncancer. Redan innan eventuell operation kan läkarna också rekommendera ett kortisonpreparat, exempelvis dexametason, för att lindra svullnad runt tumören, eller ett antiepileptiskt läkemedel som karbamazepin för att förebygga epileptiska anfall.
Om tumören kan avlägsnas utan att omgivande frisk vävnad skadas rekommenderar läkarna oftast operation. Vid traditionell hjärnkirurgi öppnas skallbenet och den cancerösa vävnaden tas bort fysiskt. Med moderna tekniker som stereotaktisk radiokirurgi används i stället datortomografi (CT) eller magnetresonans (MRI) för att kartlägga hjärnan och lokalisera tumören med mycket hög precision, varefter riktad strålning förstör den. Eftersom skallbenet inte behöver öppnas blir risken för komplikationer mindre och återhämtningen betydligt snabbare.
För patienter vars tumör inte kan opereras kan strålbehandling vara ett alternativ. Tumören utsätts då för strålning som förstör cancerceller eller åtminstone hejdar deras tillväxt. Vid extern strålbehandling ges strålningen utvärtes några minuter åt gången, tre till fem dagar per vecka under en till två månader. Vid så kallad implanterad strålbehandling placeras i stället en liten radioaktiv kapsel inuti tumören, som successivt utsänder strålning och dödar tumören utan att lämna några skadliga rester i området.
Vid cytostatikabehandling (kemoterapi) tillförs starka läkemedel eller läkemedelskombinationer som dödar cancercellerna. Läkemedlen kan ges via munnen, intravenöst eller genom ett dränagesystem kopplat till hjärnan, men aldrig kontinuerligt under långa perioder. Behandlingen ges vanligen en gång i veckan under några veckor – detta kallas en cykel. Mellan cyklerna vilar kroppen några veckor, och under den tiden följer läkarna upp hur cancern utvecklas innan nästa steg avgörs. Biverkningar som illamående, aptitlöshet och håravfall gör ofta denna behandlingsform krävande, men det finns goda möjligheter att få stöd och lindrande behandling parallellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online