Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Enligt American Cancer Society (ACS) beräknades malignt melanom – den allvarligaste formen av hudcancer – orsaka cirka 68 700 nya fall enbart under 2009. Samtidigt diagnostiseras över en miljon fall av icke-melanomhudcancer varje år i USA. Cirka 11 590 personer avlider årligen till följd av sjukdomen.
Det goda nyheten är att du inte behöver bli en av dem. Hudcancer kan botas i hela 95 procent av fallen, förutsatt att den upptäcks tidigt. Därför är det viktigt att känna till de olika typerna, hur sjukdomen klassificeras i stadier och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Det finns två huvudtyper av icke-melanomhudcancer: basalcellscancer och skivepitelcancer. Basalcellscancer är den vanligaste formen i USA. Den växer långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. I avancerade skeden kan den dock växa in i ben eller omgivande vävnad.
Skivepitelcancer är mindre vanlig. Den växer snabbare än basalcellscancer och kan sprida sig till andra organ om den inte behandlas.
Malignt melanom är den mest allvarliga formen av hudcancer och antalet fall ökar, enligt University of California San Diego Moores Cancer Center. Melanom växer snabbt, sprider sig till andra organ och kan vara dödligt om det inte upptäcks i tid.
Efter en hudcancerdiagnos påbörjar din läkare en stadieindelning, så kallad staging. Syftet är att avgöra om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen eller till andra områden av huden. Stadieindelningen styr också vilken behandling som blir aktuell.
Processen börjar oftast med en biopsi, där ett vävnadsprov tas från den misstänkta förändringen. Därefter kan läkaren undersöka dina lymfkörtlar för att kontrollera om cancern har spridit sig dit.
Cancercellerna finns enbart i det översta hudlagret, i de skivepitel- eller basala cellskikten. De onormala cellerna kan utvecklas till cancer och sprida sig till frisk vävnad om de inte behandlas.
I detta tidiga stadium har cancern vuxit djupare ner i överhuden (epidermis). Tumören mäter mellan 1 och 2 centimeter i diameter – ungefär lika stor som en ärt eller en jordnöt.
Samma princip gäller som för icke-melanomhudcancer: cellerna ligger i hudens yttersta lager och kan utvecklas till cancer.
Tumören är högst 1 millimeter tjock – ungefär lika tjock som spetsen på en vass blyertspenna – och huden är hel, utan sår eller brustna ytor.
Tumören är 1 till 2 millimeter tjock, motsvarande spetsen på en ny krita. Den har växt djupare in i huden och kan ha ulcerationer, det vill säga sår eller brusten hud.
Vid tidig upptäckt är prognosen mycket god. Läkaren kan oftast ta bort cancern genom kirurgi, enkel excision eller kryokirurgi. Kryokirurgi används bland annat vid icke-melanom i stadium 0 och innebär att den onormala vävnaden fryses och förstörs.
Vid melanom i stadium 0 till 1 görs en operation där födelsemärket, förändringen eller tumören avlägsnas. Om melanomet befinner sig i stadium 1 men tumören är tjockare än normalt behandlas den ofta som ett stadium 2-fall. Det innebär kirurgi i kombination med läkemedelsbehandling, exempelvis interferon.
Kontrollera regelbundet din hud efter nya fläckar, födelsemärken som förändras eller sår som inte läker. Ju tidigare hudcancer upptäcks, desto större är chansen till fullständig botning. Kontakta alltid en läkare om du är osäker på en hudförändring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online