Det finns inget som kallas "kolonoskopi-cancer". En kolonoskopi är en diagnostisk och preventiv procedur – den undersöker tjock- och ändtarmen efter polyp och cancer, och tar bort förstadier till cancer innan de blir maligna.
Vad kolonoskopi gör
- Upptäcker: Adenomatösa polyp (förstadier), sessila serrerade läsioner, tidiga cancerformer.
- Förebygger: Polypektomi tar bort adenomer → minskar kolorektal cancer (CRC) incidens med 76–90% och dödlighet med 50–60%.
- Diagnostiserar: Biopsier bekräftar histologi (adenom, cancer, IBD, etc.).
Risker (Sällsynta)
- Perforation: ~1/1 000–2 000.
- Blödning efter polypektomi: ~1/100–300.
- Biverkningar av sedering.
- Missade läsioner (~5–10% för adenomer; lägre för cancer).
Screening-riktlinjer (USPSTF / ACS)
- Genomsnittlig risk: Starta vid 45; fortsätt till 75; 76–85 individuellt.
- Intervall: 10 år om normal; 3–5 år om 1–2 små tubulära adenomer; 3 år om 3–4 adenomer eller avancerad histologi; 1 år om >10 adenomer eller ofullständig.
- Högre risk (hereditet, Lynch, FAP, IBD): Tidigare, oftare.
Alternativ (Mindre känsliga för prevention)
- FIT (årligen), Cologuard (var 3:e år), CT-kolonografi (var 5:e år), flexibel sigmoidoskopi (var 5:e år + FIT).
- Endast kolonoskopi tillåter terapeutisk borttagning vid screening.
Slutsats: Kolonoskopi förebygger cancer. Rädsla för proceduren bör inte avskräcka från screening – den räddar liv.
