1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa
|  | Hälsa och Sjukdom >  | Cancer | Magcancer

Nedre buksmärta: Orsaker per system och varningssignaler

Nedre buksmärta har olika etiologier som sträcker sig över gastrointestinala, gynekologiska, urologiska och muskuloskeletala system.

Vanliga orsaker per system

Gastrointestinala

  • Gastroenterit (viral/bakteriell)
  • IBS (kramper, vätdrag, förändrade avföringsvanor)
  • Förstoppning, fekalompackning
  • Divertikulit (VHQ, feber, leukocytos)
  • Blindtarmsinflammation (HHQ, vandrande smärta, anorexi, feber)
  • IBD (Crohns, ulcerös kolit)
  • Obstruktion (kráktning, distension, absolut förstoppning)

Gynekologiska (Kvinnor)

  • Dysmenorre (menssmärtor)
  • Äggstockscystor (ruptur, torsion)
  • Endometrios (kronisk bäcken smärta, dysmenorre, dyspareuni)
  • PID (cervikal rörelseömhet, feber, utflöde)
  • Extrauterin graviditet (HHQ/VHQ, amenorre, vaginalblödning, hemodynamisk instabilitet — akut)
  • Myom (tryck, menorrhagi)

Urologiska

  • URI (dysuri, frekvens, trängtan, suprapubisk smärta)
  • Njursten (kolik flank→gröna smärta, hematuri)
  • Interstitiell cystit (blås smärta, trängtan)

Man-specifika

  • Prostatit (dammsmärta, dysuri, feber)
  • Testikeltorsion (akut pungsmärta — kirurgisk akut)
  • Epididymit

Muskuloskeletala & Övriga

  • Bukväggssträckning, brock (inguinal, femoral, incisional)
  • Projicerad smärta (renal, kardiell, torakal)

Röd flaggor → Omedelbar utredning

  • Allvarlig, akut debut
  • Hemodynamisk instabilitet (hypotension, takykardi)
  • Feber + peritoneala tecken (rigiditet, rebound)
  • Graviditet + smärta/blödning
  • Hematemesi, melena, hematokesi
  • Oförmåga att kissa/avföra

Diagnostik: anamnes, undersökning, lab (B-status, BMP, levervärden, lipas, urinstatus, β-hCG), bilddiagnostik (US, CT). Behandling är etiologispecifik.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online