Gammastrålar är fotoner med extremt hög energi som bildas vid radioaktivt sönderfall av atomkärnor. De tillhör den mest energirika delen av det elektromagnetiska spektrat och har förmåga att tränga djupt in i materia.
Processen där gammastrålning avges sker när en exciterad atomkärna förlorar energi genom att sända ut en gammafoton. Detta inträffar ofta när kärnan befinner sig i ett upphetsat tillstånd, till exempel efter ett betasönderfall eller elektroninfångning. I dessa situationer lämnas kärnan i ett instabilt tillstånd med ett energioverskott, som den frigör genom att avge en gammastråle. Kärnans massa och laddning förblir därvid oförändrade – endast energinivån sänks.
Utöver radioaktivt sönderfall kan gammastrålar även bildas vid andra kärnreaktioner, framför allt kärnklyvning (fission) och kärnsammanslagning (fusion).
Vid kärnklyvning delas tunga atomkärnor, som uran eller plutonium, i mindre kärnor. Denna process frigör enorma mängder energi, som delvis avges i form av gammastrålning tillsammans med andra typer av strålning, såsom neutroner och betastrålning.
Vid kärnsammanslagning kombineras däremot lätta atomkärnor, exempelvis väte eller helium, till tyngre kärnor. Även här frisätts stora energimängder – samma princip som får solen att lysa – och en del av denna energi emitteras som gammastrålning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online