Hur kan röntgenstrålning verka som mutagen?

Hur kan röntgenstrålning verka som mutagen?

Röntgenstrålning är en form av joniserande strålning, vilket innebär att den har tillräckligt hög energi för att slå loss elektroner från atomer. När detta sker förändras atomernas laddning och därmed även molekylers struktur och funktion – inklusive DNA:t i våra celler.

Jonerande strålning och dess effekt på celler

När röntgenstrålar passerar genom kroppen kan de interagera direkt med DNA-molekylen eller indirekt via fria radikaler som bildas i cellens vatten. Båda mekanismerna kan orsaka allvarliga skador på det genetiska materialet.

Typer av DNA-skador som röntgen kan orsaka

Röntgenstrålning kan ge upphov till flera olika typer av DNA-skador:

• Enkeltrådsbrott – där en av DNA-molekylens två strängar klyvs.
• Dubbeltrådsbrott – där båda strängarna bryts samtidigt, vilket är den farligaste typen av skada.
• Basmodifieringar – kemiska förändringar av byggstenarna i DNA:t, exempelvis omvandling av guanin till tymidinliknande strukturer.

Fån skada till mutation

Celler har normalt effektiva reparationsmekanismer som kan åtgärda DNA-skador. Men när skadorna är omfattande, eller när reparationen misslyckas eller blir felaktig, kan resultatet bli mutationer och kromosomavvikelser. Sådana förändringar i arvsmassan kan störa cellernas normala funktion och kontroll.

Konsekvenser för hälsan

Om mutationer uppstår i gener som styr celltillväxt och celldelning kan det i värsta fall leda till att celler börjar dela sig okontrollerat. Detta ökar risken för sjukdomar som cancer. Därför klassificeras joniserande strålning, däribland röntgen, som en mutagen faktor – men också som en potentiellt cancerframkallande sådan vid höga eller upprepade doser.