Hur joniserande strålning påverkar DNA
Röntgen är joniserande strålning – högenergetiska fotoner som slår ut elektroner från atomer, skapar reaktiva joner och fria radikaler.
Direkt vs indirekt skada
- Direkt: Foton träffar DNA, bryter fosfodiesterbindningar.
- Indirekt (predominerande): Strålning joniserar vatten → hydroxyradikal (·OH) → attackerar DNA.
Typer av DNA-skador
- Enkelsträngsbrot (SSB): Ofta repareras korrekt.
- Dubbelsträngsbrot (DSB): Högst mutagena; kan orsaka kromosomtranslokationer, deletioner.
- Basmodifieringar: t.ex. 8-oxoguanin → felparning med adenin → G:C→T:A transversioner.
- Korsbindningar: DNA-DNA eller DNA-protein.
Från skada till cancer
- Oreparerade/felreparerade DSB → genomisk instabilitet.
- Mutationer i onkogener (t.ex. RAS) eller tumörsuppressorer (t.ex. TP53).
- Klonell expansion → malignitet (leukemi, sköldkörtel, bröst, lungcancer kopplade till strålning).
Riskkontext
- Risk är dosberoende (linjär no-threshold modell för strålskydd).
- Diagnostiska röntgen: mycket låg individuell risk; motiverad av klinisk nytta.
- ALARA-princip: As Low As Reasonably Achievable.
- Barn och unga vuxna mer strålningskänsliga.
