Frågan bygger på ett vanligt missförstånd om elektromagnetisk strålning. Påståendet att alla gammastrålar alltid har kortare våglängder än röntgenstrålar håller nämligen inte för en närmare granskning – sambandet mellan de två strålningstyperna är betydligt mer nyanserat än så.
Både gammastrålar och röntgenstrålar tillhör den mest energirika delen av det elektromagnetiska spektrumet, med mycket korta våglängder. Generellt sett har gammastrålar de kortaste våglängderna av all elektromagnetisk strålning, men det finns ett betydande överlappningsområde mellan hårda (energirika) röntgenstrålar och lågenergetiska gammastrålar. En och samma våglängd kan därför ibland klassas som antingen röntgen- eller gammastrålning.
Det som främst skiljer strålningstyperna åt är inte våglängden, utan var strålningen kommer ifrån. Gammastrålar uppstår i processer i atomkärnan, till exempel vid radioaktivt sönderfall, medan röntgenstrålar alstras när elektroner förflyttar sig i atomens elektronskal eller när snabba elektroner bromsas upp. Eftersom gränsen mellan områdena är flytande finns det ingen fast våglängdsgräns som skiljer gammastrålar från röntgenstrålar.
Svaret på frågan är alltså att själva utgångspunkten är missvisande. Alla gammastrålar har inte kortare våglängd än alla röntgenstrålar – de två områdena överlappar, och skillnaden mellan dem handlar främst om strålningens ursprung snarare än om dess exakta våglängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online