Röntgenvågor är en form av elektromagnetisk strålning – precis som synligt ljus – men med mycket kortare våglängder och betydligt högre energi. De uppstår när högenergetiska elektroner bromsas upp hastigt, till exempel när de kolliderar med ett fast material som en metall, eller när de accelereras i magnetfält.
Den vanligaste tekniska källan för röntgenstrålning är röntgenröret. I ett röntgenrör emitteras elektroner från en katod och accelereras sedan mot en anod under hög spänning. Anoden är tillverkad av en tung metall, oftast volfram, som stoppar elektronerna och tvingar dem att avkasta sin energi. Denna plötsliga inbromsning genererar röntgenstrålning, så kallad bromsstrålning. Dessutom uppstår karakteristisk strålning när elektronerna slår ut elektroner ur de inre skal i anodens atomer.
Röntgenvågor produceras även av naturliga källor, exempelvis solen och andra stjärnor. I dessa fall bildas strålningen när högenergetiska elektroner i solens atmosfär interagerar med solens magnetfält. Även dramatiska kosmiska händelser som supernovaexplosioner och materia som faller in i svarta hål utgör kraftfulla röntgenkällor i universum.
Röntgenvågor har många viktiga tillämpningar i samhället. Inom sjukvården används de för medicinsk bildtagning, till exempel för att undersöka skelett och lungor. De används också vid säkerhetskontroller på flygplatser samt vid industriell provning av material och konstruktioner för att upptäcka dolda fel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online