Hemoglobin (Hgb) är ett järnhaltigt protein som finns i de röda blodkropparna. Dess viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna ut till resten av kroppen. Ett hemoglobintest mäter mängden hemoglobin i ditt blod och är en av de mest använda blodproverna inom vården.
I Sverige anges hemoglobinvärdet oftast i gram per liter (g/L). Som riktvärden brukar ungefär 134–170 g/L gälla för män och 117–155 g/L för kvinnor, men referensintervallen kan variera något mellan olika laboratorier.
Vanliga orsaker till förhöjt hemoglobinvärde
Ett högre hemoglobinvärde än normalt kan bero på flera olika tillstånd:
- Polycytemi – ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar
- Medfödda hjärtfel
- Kronisk bronkit eller emfysem (KOL), där kroppen kompenserar för lägre syrehalt genom att bilda mer hemoglobin
- Vistelse i hög höjd över längre tid samt kraftig dehydrering kan också ge tillfälligt förhöjda värden
Vanliga orsaker till lågt hemoglobinvärde
Ett lägre hemoglobinvärde än normalt, det vill säga anemi, kan ha många bakomliggande orsaker:
- Järnbristsanemi – den vanligaste formen av anemi
- Anemi på grund av brist på vitamin B12 eller folat
- Anemi vid kronisk sjukdom, exempelvis vid långvariga infektioner eller inflammatoriska sjukdomar
- Njursjukdom – njurarna producerar hormonet EPO som stimulerar bildningen av röda blodkroppar
- Cancersjukdom
- Talassemi – en ärftlig blodsjukdom som påverkar hemoglobinets byggnad
- Myelodysplastiskt syndrom (MDS) – en grupp sjukdomar där benmärgens produktion av blodceller störs
- Aplastisk anemi – ett sällsynt tillstånd där benmärgen slutar producera nya blodkroppar
- Akut blodförlust, exempelvis efter en olycka, operation eller kraftig menstruation
- Hemolytisk anemi – där röda blodkroppar bryts ner snabbare än kroppen hinner bilda nya
- Benmärgssvikt – där benmärgen inte klarar av att producera tillräckligt många röda blodkroppar
När bör du kontakta vården?
Ett avvikande hemoglobinvärde är inte en diagnos i sig, utan ett tecken på att ytterligare utredning kan behövas. Kontakta din vårdcentral om du får onormala provsvar, eller om du upplever symtom som trötthet, yrsel, blekhet, andfåddhet eller hjärtklappning. Din läkare kan komplettera med fler blodprover för att ta reda på den bakomliggande orsaken och föreslå rätt behandling.
