Låg födelsevikt (LFV) – definierad som mindre än 2 500 gram vid fullbörd – härrör inte från en enda orsak. Den uppstår från ett komplext nätverk av materna, fetala, placenta-, och miljöfaktorer.
Materna faktorer
- Ålder: Under 18 eller över 35.
- Näring: Låg pre-graviditets BMI, otillräcklig graviditetsviktuppgång.
- Medicinska tillstånd: Kronisk hypertoni, preeklampsi/eklampsi, diabetes (pregestationell eller gestationsdiabetes), njur-, hjärt-, eller sköldkörtelsjukdom.
- Obstetrisk historia: Kort interpregnancyintervall (<18 månader), flerfötusgraviditet, tidigre LFV eller förtidigt barn.
- Missbruk: Rökning (ledande modifierbara risk), alkohol, narkotika.
- Infektioner: URINVI, KÖI, parodontits, malaria, COVID-19.
- Psykosociala: Hög stress, depression, partnerskapsvåld, lågt socioekonomiskt ställning.
Fetala & Placenta-faktorer
- Förtidsförlossning är den ledande orsaken till LFV (omogethet).
- Intrauterin tillväxthämning (IUGR): Placentainsufficiens, genetiska syndrom, medfödda missbildningar, TORCH-infektioner.
- Kromosomavvikelser: Trisomi 13, 18, 21; Turners syndrom.
Miljö- & Systemfaktorer
- Luftföroreningar (PM2,5), bly, kvicksilver, bekämpningsmedel.
- Hög höjd (>2 500 m).
- Bristande mödravård (missad screening, obehandlade tillstånd).
- Matinsäkerhet, dåligt boende.
Forebyggande & Minskningsåtgärder
- Prekonceptionell vård: optimera hälsa, folsyra, rökningssläppande.
- Tidiga, regelbundna mödravårdsbesök.
- Hantera kroniska sjukdomar före och under graviditet.
- Näringsstöd (WIC, tillskott).
- Screening och behandling av infektioner.
- Progesteron vid tidigre förtidsförlossning; lågt dos acetylsalicylsyra vid preeklampsrisk.
Långsiktiga konsekvenser
LFV höjer risker för neonatal dödlighet, neuroutvecklingsförseningar, metaboliskt syndrom, kardiovaskulär sjukdom, och vuxen fetma (Barker-hypotesen). Tidig intervention förbättrar banor.
