1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kontrastallergi: Så förebygger och behandlar vården reaktioner

Medicinska undersökningar som datortomografi (DT) eller hjärtkateterisering kan kräva att kontrastmedel injiceras i kroppen. Dessa bilddiagnostiska metoder har i hög grad förbättrat möjligheterna att ställa diagnos och behandla allvarliga sjukdomar. Tyvärr uppger American College of Radiology att 5 till 15 procent av alla personer får en allergisk eller allergiliknande reaktion (överkänslighet) mot kontrastmedlet. Den överväldigande majoriteten av dessa reaktioner är dock lindriga och lätta att behandla.

De flesta vårdinrättningar har därför protokoll på plats, ordinerade och övervakade av läkare, för att förebygga reaktioner hos patienter som tidigare haft kontrastallergi eller som riskerar att utveckla en.

Att känna igen en kontrastallergi

Att känna igen en reaktion är första steget i protokollet. De flesta allergier eller reaktioner mot kontrastmedel ger endast lindriga symtom och inträffar oftast inom den första halvtimen efter att kontrasten injicerats.

Det vanligaste lindriga symtomet är nässelutslag (urtikaria) med klåda. Illamående, kräkningar, frossa eller huvudvärk kan också förekomma. En svårare reaktion kan innebära pip i bröstet (bronkokonstriktion), svullnad i halsen samt förändrad hjärtfrekvens. Den allvarligaste typen av allergi är anafylaxi, som kan leda till chock. Utöver de tidigare symtomen är anafylaxi livshotande eftersom andningen kan bli besvärad och blodtrycket kan sjunka till farligt låga nivåer.

Har du tidigare haft någon form av reaktion mot kontrast bör du uppgive detta när du bokar tid för undersökningen – och även påminna personalen om detta på själva undersökningsdagen.

Att förebygga en kontrastallergi

Om du tidigare haft en överkänslighetsreaktion mot kontrast, eller om din läkare bedömer att du har andra riskfaktorer, kan du få en medicineringskur ordinerad att ta under dagarna före undersökningen.

Protokollet omfattar vanligtvis difenhydramin, ett vanligt antihistaminpreparat, samt ett kortisonläkemedel som prednisolon, vilket endast finns på recept. Ibland läggs ytterligare läkemedel till. Olika vårdinrättningar varierar sina protokoll, men ett vanligt schema innebär 50 milligram prednisolon 13 timmar respektive 7 timmar före undersökningen. En sista dos på 50 milligram ges en timme före undersökningen, tillsammans med 50 milligram difenhydramin vid samma tillfälle.

Att behandla en kontrastallergi

Om din undersökning sker akut, eller om du får en oväntad reaktion utan att ha fått förläkning, används intravenösa läkemedel för att behandla dig utifrån dina symtom. Det är då mycket viktigt att du genast berättar för röntgenteknikern eller sjuksköterskan om du kliar dig, har svårt att svälja, blir andfådd eller yr efter att kontrasten injicerats.

Får du sådana symtom verkar antiallergiläkemedel som difenhydramin och kortison mycket snabbt via droppen. Inhalationsläkemedel lindrar pip i bröstet genom att vidga och slappna av luftvägarna. Ditt blodtryck övervakas noggrant och kraftiga blodtrycksfall åtgärdas omedelbart med läkemedel som adrenalin (epinefrin). Du kan därför känna dig trygg i vetskapen om att det visserligen finns små risker med dessa undersökningar, men att det alltid finns professionell personal på plats som ser till att du håller dig säker.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online