Livsmedelstillverkare använder sorbater i stor utsträckning som tillsats för att öka livsmedelens säkerhet, genom att hindra skadliga bakterier, mögel och jästsvampar från att föröka sig. Även om många allergispecialister menar att sorbater sällan utlöser allergiska reaktioner, kan känsliga personer eller de med hög exponering ändå drabbas av allergiska besvär.
Enligt livsmedelsföretaget Federated Mills information om kaliumsorbat identifierades sorbinsyra – den naturliga formen av sorbat – för första gången år 1895, ur bär från rönn och oxel. Forskare upptäckte 1945 att sorbinsyra effektivt hämmade tillväxten av bakterier och mögel. Sedan dess har ämnet använts inom livsmedelsindustrin för att förlänga hållbarheten hos bakverk, mejeriprodukter och en lång rad förpackade livsmedel. Sorbinsyra finns även i personvårdsprodukter som tandkräm och schampo.
Sorbinsyra och kaliumsorbat är de former av sorbat som du oftast stöter på i eller på livsmedel. Enligt E. Lücks studie från 1990, "Food Applications of Sorbic Acid and its Salts", publicerad i tidskriften Food Additives & Contaminants, är kaliumsorbat den mest vattenlösliga av sorbaterna. Det gör den särskilt användbar för livsmedelsindustrin. Vissa länder tillåter dessutom användning av kalciumsorbat och natriumsorbat i livsmedelsprodukter.
Sorbater ger främst upphov till allergiska reaktioner i huden, men kan även påverka luftvägarna. Databasen All Allergy rapporterar dokumenterade fall av kontakturtikaria, alltså nässelutslag, samt andningsproblem hos användare av schampo och tandkräm som innehåller sorbinsyra. Personer som arbetar inom livsmedelsindustrin – särskilt bagare, som utsätts för höga halter av kaliumsorbat och sorbinsyra – kan drabbas av irritation i ögon, hud, näsa och hals, samt av kvaddlar och nässelutslag.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) material om kemisk konservering av livsmedel betraktar Världshälsoorganisationen (WHO) sorbinsyra som ett av de säkraste vanliga konserveringsmedlen. Även Center for Science in the Public Interest listar i sin guide över livsmedelstillsatser både kaliumsorbat och sorbinsyra som säkra. Vill din läkare bekräfta att du reagerar allergiskt på sorbater kan du behöva genomgå ett hudpricktest.
Det är lätt att förväxla sorbater med andra livsmedelstillsatser. "Sorbinsyra" och "askorbinsyra" låter mycket lika, men askorbinsyra (C-vitamin) orsakar sällan allergi. Blanda inte heller ihop sorbater med sorbitol, ett sockeralkoholbaserat sötningsmedel som är ofarligt i små mängder. Polysorbat 60, 65 och 80 är helt orelaterade till sorbater trots namnlikheten – enligt Center for Science in the Public Interest är även dessa säkra.
Sorbater kombineras ofta med andra konserveringsmedel, framför allt natriumbensoat och bensoesyra samt sulfiterna svaveldioxid och natriumvätesulfit. Center for Science in the Public Interest påpekar att känsliga individer kan få allergiska reaktioner av bensoater och sulfiter. Misstänker du att du har sorbatallergi bör du därför kontrollera om den mat som utlöser dina besvär även innehåller bensoater eller sulfiter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online