Allergitestning är inte helt tillförlitligt när det gäller att diagnostisera matkänsligheter. Vissa utlösande ämnen ger positiva utslag, medan andra kan visa falskt negativa resultat. Känsligheten för olika livsmedel varierar dessutom från person till person – vissa individer uppvisar inga allergiska symtom förrän de utsätts för större mängder av ett visst ämne. Personer med matallergi i släkten eller med redan befintliga allergier har oftast störst nytta av att genomgå flera olika typer av allergitester för att få så träffsäkra resultat som möjligt.
Hudpricktest är användbara för att diagnostisera miljöallergener som pälsdjursallergen, pollen, kvalster och mögel. Matkänsligheter är däremot svåra och tidskrävande att diagnostisera, eftersom de sällan syns vid standardiserade hudpricktest eller kan ge falskt negativa resultat. Samtidigt hänger vissa matallergier samman med miljöutlösare som faktiskt ger positiva utslag. Miljöallergener som identifieras genom hudpricktest kan hjälpa läkare att förstå varför vissa livsmedel stimulerar histaminproduktionen och därmed utlöser allergiska reaktioner hos känsliga individer.
Pollen- och mögelallergier som ger positiva utslag vid hudpricktest kan tyda på korsreaktivitet – ett tillstånd där livsmedel som är släkt med pollen- eller mögelarter efterliknar symtomen vid säsongsmässig allergi, exempelvis allergisk rinit, allergisk astma och oralt allergisyndrom. Oralt allergisyndrom är vanligast hos personer med korsreaktiva känsligheter och orsakar stickningar, sveda, klåda och svullnad i läppar, tunga, tandkött och hals. Besvären uppstår vid kontakt med eller intag av livsmedel som kommer från pollinerande växter eller svampar, till exempel äpplen och champinjoner.
Mögelallergier som testas positivt vid hudpricktest kan på grund av korsreaktivitet indikera allergi mot lagrad ost och penicillin, medan frukter och grönsaker från pollinerande växter har en motsvarande koppling till pollinerande träd och växter. Det förklarar varför mycket känsliga personer kan reagera på frukter som jordgubbar, äpplen och päron från pollinerande träd. Elimineringsdieter innebär att möjliga livsmedelsallergener utesluts ur patientens kost under en period för att kunna fastställa en eventuell allergi. Metoden används som ett komplement till andra diagnostiska tester, exempelvis hudpricktest och RAST-test, och bör alltid ske i samråd med läkare eller dietist för att undvika näringsbrister.
Radio-Allergo-Sorbent Test (RAST) är ett blodprov där blod tas från patienten och analyseras mot möjliga utlösare. Testet mäter nivåerna av immunglobulin E (IgE) mot ett potentiellt livsmedelsallergen. IgE är en antikropp som reagerar på allergener och utlöser frisättning av histamin, vilket leder till inflammation och därmed allergiska reaktioner. Höga halter av IgE i blodet kan peka ut specifika allergener som positiva, men RAST-test är inte helt träffsäkra eftersom många livsmedelsallergener förblir oupptäckta på grund av falskt negativa resultat.
Födoämnesprovokationer betraktas som den mest effektiva metoden för att diagnostisera matkänsligheter, men de kan endast genomföras på allergi- och immunologimottagningar som är utrustade med fullständig återupplivningsutrustning, eftersom anafylaktiska reaktioner kan inträffa. Vid öppna provokationer gnids små mängder av ett möjligt allergen på huden, ögonen och läpparna, medan dubbelblinda placebotest innebär att patienten får intaga kapslar med ökande doser av allergenet var 30:e till 60:e minut. Placebotest avgör vilka livsmedel som orsakar reaktioner och vid vilken dos patienten blir intolerant mot allergenet. Medicinsk personal övervakar patienten noggrant efter reaktiva symtom under hela testprocessen för att kunna fastställa exakt känslighetsnivå.
Ingen enskild testmetod fångar alla matkänsligheter. Den mest tillförlitliga bilden får man genom att kombinera flera undersökningar – hudpricktest, blodprov, elimineringsdiet och kontrollerad provokation – tillsammans med en noggrann sjukdomshistoria. Kontakta alltid legitimerad vårdpersonal innan du tolkar testresultat eller gör större förändringar i din kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online