Forskningen är entydig: allergierna ökar världen över. I USA ökade exempelvis antalet personer med hösnuva (allergisk rinit) med 31 procent mellan 1985 och 1995, och mellan 2001 och 2005 steg siffran med ytterligare en tredjedel.
Utvecklingen är lika tydlig bland barn. Antalet amerikanska barn med jordnötallergi fördubblades mellan 1997 och 2002, och allt fler barn reagerar även på andra livsmedel som mjölk och fisk.
Enligt dr Sami L. Bahna, professor i pediatrik och medicin samt chef för sektionen allergi och immunologi vid Louisiana State University Health Sciences Center, handlar trenden inte bara om mat:
"Det är inte bara matallergierna som ökar – alla allergier är på uppgång", säger han. "Men varför?"
Forskarna pekar framför allt på två teorier: hypotesen om allergenexponering och hygienhypotesen.
Ju mer du utsätts för ett allergen, desto större är risken att du utvecklar allergi mot just det ämnet. Mönstret syns tydligt i storstäder i utvecklade länder, där människor tillbringar allt mer tid inomhus – i miljöer där pälsdjursallergener och dammkvalster trivs alldeles utmärkt.
Ett tillägg till teorin är att små barn som tidigt utsätts för allergener löper ökad risk att utveckla allergier och till och med astma före elva års ålder. En studie visade dock att detta inte gällde kattallergener, vilket visar att bilden är mer komplex än så.
Många experter menar istället att ökningen beror på att människor i industrialiserade länder lever i allt sterilare miljöer. Utan kontakt med virus, bakterier, svampar och parasiter får immunsystemet aldrig den träning det behöver för att utvecklas normalt. Eftersom kroppen inte längre behöver bekämpa lika många infektioner byggs inte de nödvändiga försvarsmekanismerna upp.
"När det finns en viss grad av ohygieniska förhållanden anpassar sig immunsystemet redan från spädbarnsåldern och utvecklas för att bekämpa infektioner", förklarar Bahna. "Renlighet, antibiotika – oavsett om de behövs eller inte – och vaccinationer gör att immunsystemet utvecklas som om det tänkte: jag behöver inte dig."
Teorin backas upp av studier som visar att barn som haft infektioner tidigt i livet löper mindre risk att drabbas av allergiska reaktioner senare i livet. I kulturer där barn ofta drabbas av parasitinfektioner är hösnuva och astma bland vuxna betydligt mindre vanliga, och även personer som haft mässling verkar få färre allergier med åren.
Trots detta har hygienhypotesen ett uppenbart problem: den förklarar inte varför fattiga storstadsmiljöer, där exponeringen för allergener ofta är hög, ändå uppvisar många allergifall.
Ärftlighet kan också spela roll. Studier tyder på att generna du ärver från dina föräldrar kan göra dig extra benägen att utveckla allergier. Men tills fler studier har genomförts är det svårt att dra några säkra slutsatser – frågan om varför allergierna ökar är fortfarande inte helt besvarad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online