Allergisk rinit är ett tillstånd där näsans slemhinnor blir inflammerade. Typiska symtom är kliande, vattniga ögon och en rinnig näsa. Tillståndet drabbar ungefär var femte amerikan och kan debutera i princip i vilken ålder som helst.
Allergisk rinit är ofta kronisk, och om besvären lämnas obehandlade kan de leda till förkylningar eller andra sjukdomar. Tillståndet kan även vara ärftligt, men beroende på miljöfaktorer kan det orsaka problem för i princip vem som helst. Nedan följer riktlinjer för hur du kan behandla och förebygga besvären.
Om allergisk rinit lämnas obehandlad kan den bli så svår att den stör ditt liv och dina vardagliga aktiviteter. Blir besvären så påtagliga att de påverkar din vardag kan det vara dags att kontakta en läkare. Läkaren gör vanligtvis en klinisk undersökning och frågar om din medicinska historik samt eventuell sjuklighet i familjen. Hen noterar eventuella svullnader kring ögonen eller näsan och andra fysiska tecken på allergisk rinit, som mörka ringar under ögonen.
När diagnosen allergisk rinit har ställts tar läkaren fram en individuell plan för behandling och förebyggande åtgärder. Det finns flera olika behandlingsalternativ, som beskrivs nedan.
Ett antal läkemedel används för att behandla allergisk rinit. Vissa finns receptfria medan andra endast finns på recept. Receptfria alternativ inkluderar bland annat Benadryl och Claritin. Vilken tid på dygnet du behöver ta medicinen avgör vilket alternativ du bör välja. Vissa preparat, som Benadryl (difenhidramin), bär en varning om att de kan orsaka dåsighet. Andra, som Claritin, lindrar samma symtom men orsakar normalt inte dåsighet under dagen.
Det finns också läkemedel som innehåller pseudoefedrin, exempelvis Advil Allergy-tabletter. På grund av nya FDA-varningar om möjliga risker med pseudoefedrin finns denna typ av preparat dock endast på apotek och förvaras bakom disken.
Receptbelagda läkemedel mot allergisk rinit inkluderar Zyrtec med extra styrka, Clarinex och Allegra. Vissa av dessa är kombinationspreparat innehållande antihistamin och avsvällande medel. Din läkare väljer det preparat som bedöms passa just dig bäst.
Det finns dessutom både receptbelagda och receptfria nässprayer. Bland de receptbelagda hittar du Flonase och Nasonex. De receptfria alternativen, som Ocean och Afrin, är saltlösningar som hjälper till att fukta och lindra torra, inflammerade nässlemhinnor. Nässprayer kan användas under kortare eller längre tid, beroende på vad din läkare rekommenderar.
Ett annat alternativ kan vara allergivaccination, som ges hos din läkare. Vaccinationen ges vid regelbundna intervall med stigande doser, ibland under flera års tid. Allergivaccination ordineras vanligtvis till patienter med svår allergisk rinit, efter att andra behandlingar prövats utan framgång. Prata med din läkare om vilken behandlingsmetod som passar bäst för din unika situation.
Allergisk rinit är ibland ärftlig, men den kan också triggas av miljöfaktorer som djurallergen, pollen, damm och mögel. Även om det inte finns någon bot mot sjukdomen kan du genom att identifiera dina triggers avsevärt öka chansen att leva mer symtomfritt. Att använda dammskydd utomhus eller när du klipper gräsmattan kan minska mängden allergener som förvärrar dina symtom.
Undvik öppna fönster under vår och höst när symtomen ofta är som värst. Byt dessutom regelbundet filter i din luftkonditionering och dammsug dina mattor, gärna med en dammsugare som reducerar allergener. Har du svåra symtom kan en luftrenare också vara nödvändig. Genom att minska exponeringen för allergener så mycket som möjligt, i kombination med en bra behandlingsplan, kan allergisk rinit bli mindre försvagande och lättare att hantera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online