Enligt National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) drabbas 40–50 miljoner amerikaner av allergier varje år. Symtomen är ofta lindriga eller måttliga och går över av sig själva eller med hjälp av receptfria läkemedel. Många personer lider dock av kroniska eller svåra allergier och behöver medicinsk behandling för att kunna leva ett normalt liv. Det finns många olika typer av allergier. Ibland går det att identifiera exakt vad som utlöser reaktionen, medan orsaken i andra fall förblir okänd – så kallad idiopatisk allergi.
Allergisymtom orsakas av att kroppens immunförsvar överreagerar på egentligen harmlösa ämnen. Antikroppar får vissa vävnadsceller att frisätta ett protein som kallas histamin. Det gör att blodkärlens väggar blir genomsläppliga och vätska läcker ut i den omgivande vävnaden, vilket orsakar inflammation.
Vanliga symtom är rinnande näsa, nästäppa, nysningar, hosta samt kliande och vattniga ögon. Hudreaktioner som utslag och nässelutslag är också vanligt förekommande. I sällsynta fall kan en allergisk reaktion leda till anafylaktisk chock. Histamin kan dessutom få musklerna runt luftvägarna att dra ihop sig och därigenom utlösa ett astmaanfall.
Luftvägsallergier är den vanligaste typen av allergi. Enligt NIAID är hösnuva en av de mest utbredda åkommorna i USA, och pollen, mögel och kvalster är de vanligaste bovarna. Kvalster kan bekämpas genom att byta ut mattor mot slätt golv och regelbundet rengöra möbler och sängkläder. Många allergiker väljer också att vistas inomhus när pollen- eller mögelhalterna i luften är höga. Behandlingsalternativen omfattar antihistaminer i tablettform, nässprayer och allergivaccination.
Jordnötter, trädnötter och skaldjur är de vanligaste livsmedelsallergenerna. Många personer reagerar även negativt på mjölk, ägg, vete eller sojaprodukter. Reaktionerna kan visa sig som hudutslag, magont, kräkningar och diarré.
Livsmedelsallergier drabbar mindre än 4 procent av befolkningen, men är den vanligaste orsaken till anafylaxi – ett livshotande tillstånd som kännetecknas av lågt blodtryck, svimningskänsla, nässelutslag och andningssvårigheter. Angioödem, en djupare svullnad i huden och slemskyttarna, uppstår ofta samtidigt och kan i värsta fall göra att halsen sväller igen. Behandlingen av anafylaxi består av en adrenalininjektion, följd av antihistaminer och kortisonpreparat.
Penicillin, sulfapreparat och kodein är de läkemedel som oftast ger allergiska biverkningar. Även vissa tillsatsämnen i preparat, exempelvis i insulin, kan utlösa reaktioner. Läkemedelsallergier kan ge allt från måttliga till allvarliga reaktioner, såsom nässelutslag, kräkningar eller andningssvårigheter.
Sjukvårdspersonal måste därför föra noggranna journaler för att säkerställa att patienter med känd läkemedelsallergi inte oavsiktligt får mediciner som kan orsaka skada. Som ytterligare skydd väljer många att bära ett allergiband eller medicinskt identitetsarmband.
Bett och stick från bin, getingar och myror kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner, hos vissa individer till och med anafylaxi. Läkare förskriver därför ibland bärbara adrenalinpennor (EpiPen) till personer som tidigare haft anafylaktiska reaktioner vid insektsstick.
Olika insektsbett kan också utlösa urtikaria, alltså nässelutslag, som visar sig som upphöjda, inflammerade hudområden som kan bli flera centimeter stora. En ispåse kan tillfälligt lindra klåda och smärta, medan antihistaminer i tablettform oftast löser problemet helt.
Päls, saliv och hudflagor från sällskapsdjur som hundar och katter innehåller ämnen som kan utlösa allergiska reaktioner när partiklarna sprids i luften. Vanliga symtom är nysningar, rinnande näsa, kliande ögon och besvär från bihålorna.
Vissa djurägare väljer att behandla sin allergi med läkemedel, medan andra beslutar att sluta hålla djur eller istället väljer hårlösa raser som ger upphov till färre allergiframkallande partiklar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online