Allergier räknas inte som autoimmuna sjukdomar, och det finns ett tydligt skäl till detta: vid en allergi angriper inte immunsystemet kroppens egna vävnader. Skillnaden ligger i vad immunsystemet reagerar på – och hur reaktionen går till.
Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet av misstag identifierar kroppens egna friska celler som främmande och inleder en attack mot dem. Exempel på autoimmuna sjukdomar är ledgångsreumatism (reumatoid artrit), typ 1-diabetes och multipel skleros. I dessa fall riktar immunförsvaret sig alltså mot kroppen själv, vilket leder till inflammation och skada på egna organ och vävnader.
En allergi är i stället en överreaktion från immunsystemet på ämnen som egentligen är harmlösa, exempelvis pollen, dammkvalster eller vissa livsmedel. Immunsystemet tolkar ämnet som ett hot och aktiverar ett försvarssvar, ofta med utlösning av histamin, vilket kan ge symtom som nässelutslag, snuva, svullnad eller i värsta fall anafylaxi.
Även om allergier kan orsaka betydande besvär och påverka livskvaliteten, angriper immunsystemet aldrig kroppens egna vävnader. Det är just detta som är det definierande kännetecknet för autoimmuna sjukdomar. Vid allergi är målet ett yttre, harmlöst ämne – vid autoimmunitet är målet kroppen själv.
Båda tillstånden involverar ett överaktivt eller felinriktat immunsystem, men mekanismerna skiljer sig åt. Därför placeras allergier i en egen kategori – som överkänslighetsreaktioner – snarare än bland de autoimmuna sjukdomarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online