Bullös lungsjukdom innebär att det normala lungvävnaden innehåller luftfyllda blåsor, så kallade bullae. Mayo Clinic beskriver dessa som "hål" i lungvävnaden. Bullae uppstår oftast i samband med emfysem – ett försvagande lungtillstånd som kännetecknas av väsande andning, hosta, andnöd, en tryckande känsla i bröstet och andra tecken på andningsbesvär. De luftfyllda blåsorna ersätter den friska vävnad som förstörts av emfysemet, vilket minskar lungornas effektivitet.
Termen "bullös" syftar på förstorade luftsäckar i lungorna, kända som bullae, enligt Net Doctor UK. Dessa tunnväggiga säckar bildas i ändarna på lungornas luftvägar och stör lungornas normala utvidgning och sammandragning. Detta försämrar kroppens förmåga att överföra syre från lungorna till blodet för cirkulation i hela kroppen.
Bullös lungsjukdom uppstår i samband med emfysem, ett tillstånd som innebär en gradvis förlust av elasticitet i lungorna och som kännetecknas av förstorade inre luftrum. Detta gör att lungorna förlorar sin förmåga att effektivt utvidga sig och dras ihop. Lungfibros, ett annat tillstånd som ofta förekommer tillsammans med emfysem, kan minska lungornas elasticitet ytterligare och bidra till förstörelsen av normal lungvävnad, vilket främjar bildningen av bullae. Enligt CTS Net kan rökning, inhalation av droger, miljögifter eller ärftliga sjukdomar alla leda till att bullae bildas.
Patienter som tidigare diagnostiserats med emfysem eller lungfibros löper ökad risk att utveckla bullös lungsjukdom. Läkare använder datortomografi (CT) av bröstet för att upptäcka bullae i lungorna och letar efter tydliga tecken, exempelvis komprimering av den omgivande lungvävnaden. CTS Net tillägger att komplikationer – såsom infektioner eller pneumothorax (kollapsad lunga) – också kan tyda på bullös sjukdom.
Enligt Net Doctor UK behandlas patienter med bullös lungsjukdom vanligtvis med läkemedel, ofta i form av inhalationspreparat. Salamol, ett astmaläkemedel, avslappnar luftvägarna så att mer syre kan tas upp, liksom ipratropiumbromid – ett läkemedel som även används vid KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Patienter kan också ha nytta av kortisonbehandling. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp förbättra symptomen. CTS Net lyfter fram häftning (stapling) och suturering av bullae som två effektiva kirurgiska metoder.
Net Doctor UK rekommenderar patienter med bullös lungsjukdom att sluta röka eller avstå från andra riskbeteenden, samtidigt som de följer en aktiv och målmedveten behandlingsplan, om de vill förbättra sitt tillstånd. De individuella symptomen styr valet av behandlingsstrategi. En patient med kronisk hosta svarar exempelvis ofta bättre på läkemedelsbehandling än på kirurgi. Patienter med allvarliga komplikationer, som infektioner, kan däremot behöva ett kirurgiskt ingrepp, enligt CTS Net.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online