Ankyloserande spondylit (AS) är en kronisk inflammatorisk spondyloartrit som primärt påverkar den axiala skelettet (ileosakralledar, rygg). Debut typiskt <45 år; manlig övervägande (2–3:1).
Riskfaktorer
- HLA-B27: Förekommer hos 85–90 % av AS-patienter (motsv 6–8 % allmänbefolkning); nödvändigt men inte tillräckligt.
- Hereditet: 10–20 % har drabbad förstgradig släkting; ärftlighet >90 %.
- Kön: Män mer benägna axial sjukdom; kvinnor mer perifer/entesit.
- Ålder: Debut 20–30 år; sällan >45.
- Miljö: Rökning (förvärrar svårhetsgrad, minskar behandlingssvar), tarmdysbios, infektioner (Klebsiella, Salmonella utlösare?).
Kliniska Drag
- Inflammatorisk ryggsmärta: Insidious debut, <40 år, >3 månader, förbättras med motion, värre i vila/natt, morgonstelhet >30 min.
- Perifer artrit: Asymmetrisk, nedre extremiteter.
- Entesit: Achillessena, plantar fascia, kostokondrala.
- Extra-artikulära: Akut anterior uveit (25–30 %), psoriasis, IBD, kardiovaskulär sjukdom.
- Sent: Syndesmofytbildning → bamburygg, begränsad bröstkorgsexpansion.
Diagnostik
- Modifierade New York-kriterier: klinisk + röntgenologisk sakroileit (röntgen grad 2–4 bilateral eller 3–4 unilateral).
- MRI upptäcker aktiv inflammation tidigare (benmärgödem).
- HLA-B27 stödjer men inte diagnostiserar ensamt.
Behandling
- NSAID förstahandsval (kontinuerlig > PRN minskar radiografisk progress).
- TNF-hämmare, IL-17-hämmare (sekukinumab, ixekizumab), JAK-hämmare (upadacitinib) vid otillräckligt svar.
- Fysioterapi dagligen (hållning, rörlighet, bröstkorgsexpansion).
- Rökningssläpp avgörande.