Emfysem förstör alveolära väggar → förlust av yta och kapillärbädd → nedsatt O₂-diffusion och ventilations/perfusion (V/Q) missmatch. Denna kaskad driver kronisk hypoxemi och dess systemiska konsekvenser.
Mekanismer för hypoxemi
- Alveolär destruktion: Minskad yta för diffusion (emfysematösa bullor).
- Kapillärförlust: Färre lungkapillärer → minskat perfusionsflöde.
- Luftfångning: Förlust av elastisk återfjäder → dynamisk hyperinflation → ökad dödsvolym, minskat friskt gasintag.
- V/Q-missmatch: Heterogen destruktion → vissa enheter ventilerade men inte perfunderade (hög V/Q), andra perfunderade men inte ventilerade (låg V/Q/shunt).
- Alveolär väggförtjockning: Fibros ökar diffusionsavstånd.
- Förlust av hypoxisk vaskokonstriktion: Nedsatt regional blodflödesreglering.
Konsekvenser
- Kronisk hypoxemi → lungartärhypertoni → cor pulmonale.
- Polycytemi (kompensatorisk).
- Trötthet, ansträngningsandfåddhet, kognitiv nedsättning.
- Nattlig desaturering → sömnstörning.
Hantering
- Rökavvänjning (enda intervention som bromsar progression).
- Långverkande bronkodilatatorer (LAMA/LABA).
- Tilläggssyre om PaO₂ ≤55 mmHg eller SpO₂ ≤88 % (förbättrar överlevnad).
- Lungrehabilitering.
- LVRS (lungvolymreducerande kirurgi) eller ventiler vid utvalt övre-lob-predominerande sjukdom.
