Luftvägsobstruktion (partiell eller total) försvårar ventilation, vilket leder till hypoxemi, hyperkapni och potentiell respiratorisk arrest.
Patofysiologiska konsekvenser
- Ökat arbete av andning: Turbulent flöde (stridor), accessorisk muskelanvändning, paradoxal andning.
- Hypoxemi: V/Q-mismatch, shunt. Snabb desaturering (apneisk oxygenering begränsad).
- Hyperkapni: Försvårad CO₂-elimination → respiratorisk acidos → nedsatt medvetenhet, cerebral vasodilatation → ↑ ICP.
- Atelektas: Distal kollaps från slempropfning → ytterligare shunt.
- Pneumoni: Stagnation → bakteriell överväxt (postobstruktiv pneumoni).
- Respiratorisk svikt: Typ I (hypoxemisk) eller Typ II (hyperkapnisk). Kräver ventilatorstöd.
- Hjärtstopp: Hypoxi → bradykardi → asystoli (primär respiratorisk arrest).
Orsaker efter lokalisation
- Övre luftvägar: Tunga (omedveten), främmande kropp, angioödem, laryngospasm, krup, epiglottit, tumör.
- Nedre luftvägar: Bronkospasm (astma, KOL), slemproppar, främmande kropp, tumör, kompression.
Akut igenkänning & åtgärd
- Partiell: Stridor, drooling, triodställning, ångest → akut ENT/anestesi, racemisk epinefrin, dexametason, förbered intubering.
- Total (medveten): Universellt kiktecken, tyst hosta, cyanosis → Heimlich (vuxna/barn >1 år), ryggslag/brösttryck (spädbarn).
- Total (omedveten): HLR med luftvägsvisualisering, Magill-tång borttagning.
Luftvägskompromiss är en "cannot intubate, cannot oxygenate" nödvändighet – cricothyrotomi/trakeostomi om allt annat misslyckas.