Alveolerna är de terminala, mikroskopiska luftblåsorna i det respiratoriska trädet, belägna i ändarna av de respiratoriska bronkiolerna och alveolära gängerna. Det finns ungefär 300–500 miljoner alveoler per vuxen lung, vilket ger en total gasutbytesyta på ~70–100 m² (grovt storleken på en tennisbana).
Struktur
- Vägg (Septum): Enkelt lager av epitelceller:
- Typ I pneumocytar (95 % yta): ultratunna (<0,1 µm), optimerade för gasdiffusion.
- Typ II pneumocytar (5 %): producerar lungjämförelse (dipalmitylfosfatidylkolin) minskar ytspänning, förhindrar kollaps (atelektas).
- Kapillärnätverk: Tät nät av lungkapillärer intimt intill alveolära väggar; blod-gas-barriär ~0,5 µm tjock.
- Alveolära makrofager (Dammceller): Patrullerar alveolära lumen, fagocyterar skräp, patogener, inandade partiklar.
- Kohns porer: Interalveolära anslutningar som tillåter kollateral ventilation och makrofagmigration.
Gasutbyte
Syre diffunderar från alveolär luft (PO₂ ~100 mmHg) till kapillärt blod (PO₂ ~40 mmHg) nerför dess partiella tryckgradient, binder till hemoglobin. Koldioxid diffunderar från blod (PCO₂ ~45 mmHg) till alveoler (PCO₂ ~40 mmHg) för utandning. Denna passiva diffusion är perfusions- och ventilationsmatchad (V/Q-matching).
Klinisk relevans
- ARDS: Jämförelsebrist/inaktivering → alveolärkollaps → hypoxemi.
- Emfysem: Alveolär väggdestruktion → minskat ytarea, luftflödesbegränsning.
- Lungfibros: Förtjockad interstitium → nedsatt diffusion.
- Pneumoni: Alveolär fyllnad med exsudat → konsolidering.
Alveolerna är respirationens struktur- och funktionsenheter – exquisit designade för effektivt gasutbyte.
