Andningsorganen tar upp syre (O₂) och avleder koldioxid (CO₂) genom samordnad ventilation, diffusion och perfusion.
Viktiga Strukturer
- Luftvägar: Näsa → svalg → struphuvud → vindpipan → bronkier → bronkioler
- Alveoler: Miljoner små påsar (gasutbytesplats), omgivna av kapillärer.
- Lungor: Höger (3 lobar), Vänster (2 lobar); placerade i pleurahålorna.
- Andningsmuskler: Mittelfickan (primär), intercostala muskler, accessoriska muskler (skalenus, sternokleidomastoideus).
Andningsmekanik
- Inspiration: Mittelfickan drar sig samman/plattas ut; revbena lyfts → ökad toraxvolym → minskad intrapleural tryck → luft strömmar in.
- Exspiration: Passiv (vila) – muskler slappnar av, elastisk återfjätring. Aktiv (ansträngning) – inre intercostala muskler och bukpressmuskler drar sig samman.
Gasutbyte och Transport
- O₂ diffunderar från alveolär luft → kapillärt blod → binder till hemoglobin → vävnader.
- CO₂ diffunderar från vävnader → blod (bikarbonat, karbaminoföreningar, upplöst) → alveoler → utandats.
Reglering
Medullära (rytm) + pontina (mönster) centra; kemoreceptorer (centrala: CO₂/pH; perifera: O₂) modulerar frekvens och djup.
Livsviktigt – stödjer cellandning, pH-balans och avlägsnande av metaboliska avfallsprodukter.