Ett Lungfunktionslaboratorium (PFT-lab) är en specialiserad diagnostisk anlägnings dedikerad till omfattande bedömning av respiratorisk fysiologi. Bemannat av lungmedicinska specialister, respiratörsterapeuter och lungfunktionstekniker, använder den avancerad instrumentering för att kvantifiera lungmekanik, gasutbyte och luftvägsbeteende.
Kärndiagnostiska prov
- Spirometri (Kamnhjärtats): Mäter FVC (Forced Vital Capacity), FEV₁ (Forced Expiratory Volume in 1 second), och FEV₁/FVC-kvoten. Skiljer obstruktiva (astma, KOL: låg kvot) från restriktiva mönster (låg FVC, normal/hög kvot).
- Lungvolymer (Kroppsplethysmografi / Gasutspädning): Kvantifierar TLC (Total Lung Capacity), RV (Residual Volume), FRC (Functional Residual Capacity). Bekräftar restriktion (låg TLC) eller hyperinflation (hög RV/TLC).
- Diffusionskapacitet (DLCO): Mäter alveolär-kapillära gasövergång (CO-upptag). Minskad vid emfysem (ytaförlust), ILD (membrantjocknande), lungvaskulär sjukdom, anemi.
- Flödes-volym-kurvor: Grafisk visning av in-/utandningsflöde vs volym. Identifierar övre luftvägsobstruktion (plattade in-/utandningsgrenar), trakeastenosis, vocal cord dysfunction.
- Artärblodgas (ABG): Direkt mätning av PaO₂, PaCO₂, pH, HCO₃⁻, SaO₂. Avgörande för bedömning av gasutbytesvåt, syra-bas-status, och ventilationskontroll.
- Bronkoprovokation (Metakolin, Ansträngning, Mannitol, Kall luft): Kvantifierar luftvägshyperreaktivitet. Guldstandard för att diagnostisera astma när spirometri är normal.
- Kardiopulmonär ansträngningstestning (CPET): Mäter VO₂ max, anaerob tröskel, ventilatorisk effektivitet (VE/VCO₂ lutning). Utvärderar oklar andfåddhet, preoperativ risk, ansträngningstolerans orsak (kardiell vs pulmonell vs detrening).
- Respiratoriska muskeltryck (MIP/MEP): Bedömer diafragma och intercostal styrka (neuromuskulära sjukdomar, diafragmal paralys).
Klinisk påverkan och beslutsfattande
PFT-lab förvandlar lungmedicin från symtombaserad till fysiologibaserad. De möjliggör:
- Precis diagnostik (KOL vs astma vs ILD vs neuromuskulär)
- Sjukdomsgrad och longitudinell uppföljning
- Behandlingseffektbedömning (bronkodilatator reversibilitet, biologisk terapi vid svår astma)
- Preoperativ riskstratifiering (lungresektion, stor bukoperation)
- Funktionshinderbedömning och yrkesmedicinsk bedömning
- Forskningsendepunkter för kliniska studier
Resultat styr direkt farmakoterapi (inhalatorer, biologiska), lungrehabilitationsrecept, operationskandidatur, och ventilatorhantering.
