Pseudoaneurysm – symtom, risker och när det blir farligt

Ett aneurysm av vilket slag som helst kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Den största faran är en bristning följt av inre blödningar som snabbt kan bli livshotande. Skillnaden mellan ett äkta aneurysm och ett pseudoaneurysm är att ett äkta aneurysm är helt omslutet av artärväggen, utan att blod läcker ut, tills det brister.

Vad är ett pseudoaneurysm?

Ett pseudoaneurysm uppstår när blod läcker ut genom ett litet hål i artärväggen och samlas i vävnaderna runt omkring. Det utträdande blodet bildar ett hematom som på röntgenbilder ser ut precis som ett äkta aneurysm. Till skillnad från ett äkta aneurysm saknar pseudoaneurysmet dock en egen kärlvägg – blodet hålls tillbaka enbart av den omgivande vävnaden.

Symtom

I de flesta fall ger pseudoaneurysm inga symtom alls, precis som vanliga aneurysm. Eftersom hålet i kärlväggen är litet och ingen egentlig dissektion av kärlväggen sker, upplever patienten oftast ingen smärta. Många pseudoaneurysm upptäcks därför av en slump, till exempel vid ultraljud efter en kärlprocedur.

När besvär ändå uppstår

Hematomat kan i vissa fall trycka mot nerver eller andra organ och orsaka smärta eller svaghet. Detta är vanligare när pseudoaneurysmet sitter i lårbensartären (arteria femoralis), som är en vanlig plats för pseudoaneurysm efter hjärtkateterisering eller annan behandling där artären punkterats.

Samband med klusterhuvudvärk

Två läkare, Adam Koenigsberg och Glen Solomon, har kopplat pseudoaneurysm i den kavernösa sinusen – en blodfylld hålighet vid hjärnans bas – till klusterhuvudvärk. De flesta pseudoaneurysm uppstår dock utanför detta område, oftast i perifera artärer efter medicinska ingrepp.

Varning: pseudoaneurysm i hjärtat

Pseudoaneurysm kan även uppstå inne i hjärtat, särskilt i samband med en hjärtinfarkt. Ett pseudoaneurysm i vänster kammare kan bli en livshotande komplikation, eftersom hjärtväggen försvagats och risken för plötslig bristning med inre blödning är stor. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnaden.

När bör du söka vård?

Kontakta sjukvården om du efter en kärlpunktion eller hjärtinfarkt får en pulserande knöl, ökande smärta, svullnad eller blödning vid stickstället. Även nya, oförklarade bröstsmärtor eller ett försämrat allmäntillstånd efter en infarkt bör alltid utredas av läkare.