En stroke, ibland kallad "hjärnattack", uppstår när blodtillförseln till en del av hjärnan avbryts. Enligt University of Maryland Medical Center (UMMC) kan en stroke som drabbar hjärnstammen vara livshotande, eftersom det är den del av hjärnan som styr andningen och ger hjärtat signaler att slå. En stroke är alltid ett akut medicinskt tillstånd – enligt UMMC drabbas någon i USA av stroke var 40:e sekund.
Här går vi igenom de viktigaste riskfaktorerna, symtomen, hur diagnosen ställs samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Fler män än kvinnor drabbas av stroke, enligt UMMC. Kvinnor har dock en förhöjd risk under graviditeten och under veckorna efter förlossning.
Den vanligaste förebyggbara riskfaktorn för stroke är högt blodtryck. Andra riskfaktorer inkluderar högt kolesterol, diabetes, hjärtsjukdom, ärftlighet för stroke samt hög ålder.
Enligt Mayo Clinic löper personer med fetma samt rökare större risk att drabbas av stroke.
P-piller kan öka risken för blodproppar, särskilt hos kvinnor över 35 år som röker.
Användning av kokain och alkohol, blödningsrubbningar samt huvudskador kan alla öka risken för blödning i hjärnan, vilket i sin tur gör dig mer benägen att få en stroke.
Tecken på stroke i hjärnstammen kan innefatta dubbelseende, illamående, sväljsvårigheter och nedsatt koordination. Enligt American Heart Association kan en skada på hjärnstammen även leda till koma.
Symtomen utvecklas ofta plötsligt och utan förvarning. De kan komma i perioder eller gradvis förvärras över tid.
Om du misstänks ha drabbats av en stroke kommer läkaren att gå igenom din sjukhistoria, genomföra en kroppsundersökning och beställa laboratorie- och diagnostiska tester.
Dessa tester kan omfatta datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MRT) och elektroencefalografi (EEG).
Läkaren kan också utföra en angiografi. Vid denna undersökning sprutas kontrastmedel in i blodkärlen varefter ett röntgenfoto tas. Testet gör det möjligt för läkaren att tydligt studera blodflödet genom kärlen.
Omedelbar akut vård är nödvändig för att rädda livet och minska risken för bestående funktionsnedsättning till följd av stroke. Den specifika behandlingen beror på strokens orsak och svårighetsgrad.
Stroke orsakad av blodproppar kan behandlas med blodförtunnande läkemedel såsom heparin, warfarin (Coumadin) eller acetylsalicylsyra. Andra läkemedel kan ges för att kontrollera högt blodtryck och lindra andra symtom.
I vissa fall kan läkaren rekommendera en kirurgisk eller invasiv åtgärd – exempelvis karotisendarterektomi, ballongvidgning (angioplastik) eller insättning av stent – för att öppna en artär som farligt förträngts av plack.
Återhämtningstiden och behovet av långtidsvård efter en stroke varierar beroende på typen av stroke och hur snabbt behandlingen sattes in. Patienter kan tillfriskna helt eller drabbas av permanent funktionsnedsättning. Rehabiliteringen kan omfatta både fysioterapi och talträning för att återfå förlorade funktioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online