1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av hjärnaneurysm: metoder, risker och förebyggande råd

Vad är ett hjärnaneurysm?

Ett hjärnaneurysm uppstår när ett blodkärl i hjärnan plötsligt börjar läcka eller brister. Ett aneurysm kan bildas till följd av att en artärvägg tunnas ut. Artärerna förgrenar sig genom hjärnan ungefär som trädgrenar, och det är just vid dessa förgreningar som aneurysm ofta uppstår, eftersom kärlväggen är extra svag där. Om det försvagade blodkärlet brister kan blod sippra ut i den omgivande vävnaden, vilket snabbt kan bli livshotande. Ett aneurysm som läcker eller brister kan i värsta fall leda till stroke eller döden.

Sök omedelbart akut vård om du upplever partiell förlamning på ena sidan av ansiktet, kraftig huvudvärk som inte går att lindra, synstörningar, utvidgade pupiller eller domningar i ansiktet. Om ett aneurysm upptäcks kan operation bli nödvändig, beroende på hur allvarligt läget är.

Kirurgisk klämmning

Vid denna metod utförs en operation som kallas kraniotomi, där en del av skallbenet tas bort för att ge tillgång till det område där aneurysmet finns. Enligt Mayo Clinic lokaliserar man först det blodkärl som försörjer aneurysmet, varefter aneurysmet stängs av med en liten metallklämma. Klämman stoppar blodflödet som fyller aneurysmet. När ingreppet är klart sätts skallbensdelen tillbaka på plats och säkras.

Endovaskulär coiling

Vid endovaskulär coiling förs en tunn kateter in i lårbensartären via ljumsken. Katetern styrs sedan varsamt genom kroppens blodkärl tills den når aneurysmet. Därefter leds en tunn platinatråd genom katetern, och när tråden nått fram börjar den rulla ihop sig till en spiral inne i aneurysmet. Spolen får blodet att koagulera, vilket stänger av aneurysmet från artären och avbryter blodtillförseln.

Risker med behandlingen

Båda dessa kirurgiska metoder kan medföra risker. Sålunda kan både kirurgisk klämmning och endovaskulär coiling orsaka blödning i hjärnan samt nedsatt blodflöde inom hjärnan. Enligt Mayo Clinic är den endovaskulära proceduren mindre invasiv, men risken finns att ytterligare operationer behövs, eftersom risken för återblödning är högre än efter öppen kirurgi.

Katetrar och shuntar

När ett aneurysm brister kan hjärnan fyllas med ryggmärgsvätska på grund av det övertryck som blödningen orsakar. För att lindra trycket kan en kateter eller en shunt placeras i hjärnan. En kateter används för att tömma de vätskefyllda utrymmena i hjärnan, varvid vätskan leds ut till en extern behållare. En shunt är en typ av slang med en inbyggd ventil. Ventilen dränerar vätskan genom en kanal som börjar i hjärnan och slutar i bukhålan, där vätskan kan tas upp av kroppen.

Kalciumantagonister

Vid ett aneurysm kan kalciumantagonister användas för att förhindra att kalcium ansamlas i blodkärlens väggar. En komplikation i samband med ett brustet aneurysm är ett tillstånd som kallas vasospasm, där blodkärlen drar ihop sig och smalnar av. Detta kan skada hjärnvävnaden på grund av minskat blodflöde. Kalciumantagonister kan hjälpa till att minska risken för hjärnskador till följd av de sammandragna blodkärlen.

Förebyggande åtgärder

Har du fått diagnosen aneurysm som ännu inte läckt eller brustit kan du själv aktivt minska risken för en framtida katastrof:

  • Sluta röka. Rökning orsakar en ohälsosam sammandragning av blodkärlen och ökar risken för att aneurysmet brister.
  • Begränsa koffeinet. Enligt Mayo Clinic kan koffein orsaka toppar i blodtrycket, vilket belastar kärlväggen.
  • Var försiktig med aspirin. Läkemedlet hämmar blodets koagulering och kan förvärra en eventuell blödning – rådfråga alltid din läkare.
  • Ät hälsosamt. Bra matvanor och regelbunden motion hjälper till att hålla blodtrycket nere och stärker kärlen.

Genom att kombinera rätt behandlingsmetod med en medveten livsstil kan risken för komplikationer minskas betydligt. Diskutera alltid vilken behandling som passar dig bäst med din neurolog eller neurokirurg.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online