Termen "artrit" omfattar mer än hundra reumatiska sjukdomar och tillstånd. När de flesta talar om artrit menar de dock vanligtvis artros (osteoartrit), den absolut vanligaste formen. Eftersom sjukdomen ofta angriper stora leder, som knäleden, orsakar den fler funktionsnedsättningar än någon annan sjukdom i USA. Enligt Centers for Disease Control and Prevention behövde hela 27 miljoner amerikaner per år vård för denna försvagande och smärtsamma sjukdom år 2005. Statistiker uppskattar att läkare i USA år 2030 kommer att behandla upp till 67 miljoner patienter årligen.
Även om personer i alla åldrar kan drabbas av artros visar den sig typiskt hos människor över 40 år. Enligt det amerikanska hälsodepartementet orsakar artros fler rörelseproblem bland äldre över 65 år än någon annan sjukdom. Brosket i ledspalten bryts ner genom användning eller med tiden, vilket startar en degenerativ process som inte kan stoppas. Brosk är den fasta, gummiaktiga vävnad som dämpar benen där de möts i en led. Vid artros i knäleden innebär detta att när dämpningen långsamt sönderfaller slutar man med att ben gnuggar mot ben när man går eller går i trappor – något som ofta diagnostiseras med hjälp av röntgen, där läkaren kan se hur ledspalten har smalnat av.
Artros går idag inte att bota, därför fokuserar behandlingarna på att lindra smärta och bromsa sjukdomens utveckling. American College of Rheumatology rekommenderar en behandlingsplan som initialt kan inkludera övningar för att stärka knäns muskler och ligament, värmeterapi samt eventuellt ett stödjande bandage (ortos). Reumatologer rekommenderar ofta att fysioterapin utförs i varmt vatten, eftersom vattnets uppåtdrivande kraft avlastar leden samtidigt som muskulaturen får effektiv träning.
Behandlingen inkluderar även läkemedel för att lindra smärta och minska inflammation. Läkare skriver ofta ut orala preparat som paracetamol och NSAID-preparat (till exempel aspirin och ibuprofen). De kan också ordinera lokala läkemedel – exempelvis en NSAID-gel som patienten masserar in direkt på knäet. Vid svårare smärta kan starkare smärtstillande medel förskrivas. Utöver orala och lokala läkemedel injicerar läkare ibland kortikosteroider och/eller hyaluronsyra – ett naturligt smörjmedel – direkt i leden för att förbättra rörligheten och minska besvären.
American Academy of Orthopaedic Surgeons rekommenderar knäprotesoperation när de fysiska begränsningar som knäartros medför påverkar livskvaliteten. Vid denna procedur reparerar kirurgerna de skadade benen och infogar en konstgjord protes som ersätter det gamla brosket. Knäproteser håller i allmänhet i cirka 10–15 år, men tack vare nya material och operativa tekniker kan vissa nu hålla i upp till 20 år.
Läkare och forskare arbetar ständigt för att hitta mindre invasiva sätt att reparera knäleden. Ortopediska kirurger vid University of Washington i Seattle testar en minimalinvasiv operationsmetod där de gör ett mindre snitt, undviker att skära genom quadricepsmuskeln och sedan implanterar den traditionella protesen. En ännu mer spännande utveckling pågår vid Northwestern University, där forskare har tagit fram ett biologiskt material – ett bioaktivt nanomaterial – som när det injiceras i knäleden får stamceller i benmärgen att regenerera och bilda nytt brosk. Detta genombrott skulle potentiellt kunna eliminera behovet av knäprotesoperation helt och hållet.
Från tidig träning i varmt vatten och medicinsk smärtlindring till avancerad proteskirurgi och lovande stamcellsforskning – utvecklingen inom behandling av knäartros går snabbt framåt. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto fler behandlingsalternativ finns tillgängliga för att bevara rörligheten och livskvaliteten.
Om du lider av kronisk smärta eller misstänker att du har artros i knäleden bör du alltid kontakta din läkare. Endast din läkare kan ställa en korrekt diagnos och ordinera den behandling som passar just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online