Effektivitetstester av andningssystemet kan användas för att bedöma en idrottares fysiska kondition, uppskatta risken för andningskomplikationer efter en operation eller diagnostisera lungsjukdomar som KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Testerna mäter hur stora luftvolymer lungorna kan flytta, hur snabbt de kan tömmas och fyllas samt hur stela lungorna och bröstkorgen är.
För att kunna tolka resultaten korrekt måste du alltid ta hänsyn till patientens ålder, kön, längd och kroppsstorlek. En kort person kan till exempel få ett lägre resultat än en längre person, och en person med övervikt får ofta ett lägre värde än en smalare patient med samma ålder, kön och längd.
Testa provpersonens forcerade vitalkapacitet, FVC (Forced Vital Capacity). Det är den maximala mängd luft som personen kan andas ut ur lungorna efter ett djupt andetag. Använd en spirometer för att mäta den volym luft som patienten andas in och andas ut. Ett lägre än normalt resultat kan tyda på astma eller bronkit.
Kvantifiera den forcerade exspiratoriska volymen under en sekund, FEV1. Testet mäter hur mycket luft som andas ut under den första sekunden av FVC-testet i steg 1. Friska personer bör kunna andas ut 75–80 procent av sin totala vitalkapacitet redan under den första sekunden.
Mät den maximala mängd syre som patienten kan ta upp per minut när han eller hon anstränger sig maximalt. Detta test visar andningssystemets förmåga att transportera syre till muskelvävnaden. Personer med god kondition tar upp större syrevolymer än personer med sämre kondition.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online