Luftkvaliteten är en avgörande faktor för personer med astma. Många astmatiker får svårare att andas på platser med dålig luft, till exempel rökiga barer. Hem och andra lokaler utan tillräcklig ventilation kan därför skada personer med astma och kan även bidra till att andra människor utvecklar sjukdomen. Vissa personer med svår astma behöver dessutom mekanisk ventilation för att kunna andas lättare.
Under det senaste århundradet har människan gått från att spendera större delen av sin tid utomhus till att vistas inomhus. Faktum är att de flesta numera tillbringar 80 procent av sin tid inomhus, både på fritiden och i arbetet. Ventilation – eller bristen därpå – har därför blivit en allt viktigare hälsofaktor. Ren luft och god ventilation är särskilt avgörande för barns, gravida kvinnors och äldres hälsa. Forskare har upptäckt att bristande ventilation kan orsaka astma hos både vuxna och barn. Den kan också förvärra symtomen hos personer som redan lever med astma.
Även om kommersiella byggnader omfattas av strikta statliga ventilationskrav gäller inte samma regler för bostäder. Nya hem har ofta täta fönster och dörrar som ger god isolering men ingen ventilation. Som en följd av detta innehåller många hem nivåer av koldioxid och vattenånga som vida överstiger hälsosamma gränser. Ett sådant klimat skapar en idealisk grogrund för dammkvalster. Dammkvalster kan allvarligt förvärra symtomen hos astmatiker och kan till och med leda till att personer som annars inte drabbats utvecklar astma.
Symtomen vid mild astma kan minskas betydligt genom god ventilation i hemmet. Avfuktare och system för inomhus- och utomhusluft kan hjälpa till att minska mängden dammkvalster och lindra astmasymtom. Ett ventilationssystem i hemmet förbättrar den övergripande luftkvaliteten och gör det lättare för alla i hushållet att andas. Enligt en studie från 2009 av doktor Neil C. Thomson vid University of Glasgow rapporterade astmatiker som bodde i väld ventilerade hem att de kunde andas lättare, särskilt på kvällarna.
Personer med svår astma behöver dock mer hjälp än vad vanliga ventilationssystem i hemmet kan erbjuda. Dessa patienter behöver ofta kopplas till mekaniska respiratorer för att kunna andas ordentligt. Doktor Kristiina Malström och ett team av sju andra läkare genomförde 2001 en studie i Finland som visade att antalet barn med svår astma hade ökat under de senaste decennierna. Cirka 10 procent av dessa barn behövde mekanisk ventilation för att återhämta sig efter ett astmaanfall. Beroendet av mekanisk ventilation har dock minskat under de senaste 30 åren, eftersom andra behandlingsalternativ nu finns tillgängliga.
Tack vare en studie från 2004 vid Monash Medical Centre i Victoria, Australien, fick läkare kunskap om vilka tre typer av astmatiker som löper störst risk att behöva mekanisk ventilation: patienter med stadigt försämrad andning, patienter med instabil astma följt av ett anfall samt patienter som drabbas av oväntade anfall. De med stadigt försämrande astma behöver mekanisk ventilation under längst tid. Patienter med instabil astma och anfall behöver den under kortare tid, medan de med stabil astma men plötsliga anfall endast behöver ventilation under kortast tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online